28 feb 2024 16:10

Kan det bli som i U.K. för förmedlare och rådgivare i Sverige?

Just nu arbetar man inom EU med EU-direktivet RIS, Retail Investment Strategy, som ska vara ett sätt att stärka konsumenternas makt och skydda sig på det finansiella området. Det är oklart när rättsakten kommer från EU, men en gissning är 2026.

Men det är knappast troligt att det regelverket kommer att bli lika tufft som Consumer Duty Act, som är det regelverk som britterna lagstiftat om. Det gör det möjligt att ingripa hårt mot aktörer som inte levererar "value for money" till brittiska konsumenter.

EU-regleringen RIS blir av mycket att döma mer bokstavsjuridisk, om uttrycket tillåts. Det handlar då om att det som inte är explicit förbjudet i lagboken inte är något som myndigheter ska kunna ingripa mot.

I den brittiska lagstiftningen har finansinspektionen FCA större möjligheter att utveckla praxis. Att döma av vad vi hittills sett, är det något som de inte drar sig för.

Efter Brexit hävdade FCA att det fanns få fördelar med att lämna EU. En var dock möjligheten att skapa egna tuffare nationella regler för finansiella aktörers förhållande till konsumenter och konsumentskydd. Detta snarare än att leva efter de betydligt mindre ingripande och mesigare regleringar som kommit från EU.

RIS framstod som tuff för många när kommissionens direktivförslag kom. Särskilt då provisions- och kickbackförbud för plattformar som inte erbjuder rådgivning, execution only, vilket Nordnet och Avanza förstås ogillade. Men det är långt ifrån säkert att skrivningarna kommer att överleva när alla medlemsländer tyckt till om förslaget.

Till saken hör att direktivet ska implementeras lokalt och att Sverige då har möjligheter att anpassa reglerna efter svenska förhållanden. Så om politiker tycker att de behöver ta hänsyn till svenska förhållanden och inte utmana de svenska aktörerna för mycket, går det att göra lokala justeringar. Frågan är bara vem som för konsumenternas talan i de diskussionerna.