NYHETSARKIVET
11 apr 2019 13:02
Pensionsmyndigheten föreslår skärpningar av de planerade riktåldrarna
I går överlämnade Pensionsmyndigheten sitt remissvar på regeringens promemoria "Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, S2019/00497/SF (Ds 2019:2)".

Pensionsmyndigheten gör tummen upp för de flesta av regeringens och Pensionsgruppens förslag för att senarelägga pensionen och förmå människor att jobba längre för att möta livslängdsökningen och skriver:

"Pensionsmyndigheten anser att förslagen kommer att bidra till att göra pensionssystemet och andra trygghetssystem bättre utformade för en verklighet där vi lever allt längre."

I promemorian har man tagit fram ett förslag med riktåldrar som i praktiken innebär att ju senare du är född, desto längre behöver du jobba för att pensionssystemet ska ge en pension i nivå med målsättningen, 60 procent av slutlönen.

Här tycker dock Pensionsmyndigheten att man i promemorian varit för snäll. Detta eftersom man bara beaktar livslängdsökningen efter fyllda 65 år och struntar i att dödligheten i åldrarna 23-65 minskar och har minskat sedan pensionssystemet infördes.

Konkret betyder det här att den lägre dödligheten för gruppen 23-65 år gör att arvsvinsterna i systemet blir lägre än man trodde när systemet sjösattes. Pensionsmyndigheten tycker därför att den faktorn bör tas med när man beräknar de så kallade riktåldrarna, alltså när människor bör pensionera sig för att få en rimlig kompensationsgrad ur systemet.

Det här får sammantaget effekten att riktåldrarna behöver jackas upp på sikt, för att kompensera för de uteblivna arvsvinsterna.

I det korta perspektivet får beräkningsändringarna inga större konsekvenser, dödlighetsminskningen bland de aktiva har funnits med i beräkningarna sedan 1994 till i dag men i och med att man nu ska införa riktåldrarna kommer de på sikt att höjas mer.

Regeringen anser i promemorian att det kan vara svårt för människor att förstå att riktåldern med den här metoden kommer att leda till höjda riktåldrar trots att överlevnaden efter 65 år inte gått upp i samma utsträckning, något som skulle kunna leda till ett minskat förtroende från allmänheten. Det tycker inte Pensionsmyndigheten och skriver att den metod man själv tagit fram är bättre än den som redovisas i promemorian.

Myndigheten sågar i remissvaret den nya ordning som innebär att det ska gå att få garantipension från 65 års ålder om man varit bosatt 44 år i Sverige och jobbat ihop två inkomstbasbelopp om året, utan att beakta riktåldern.

"Pensionsmyndigheten avstyrker arbetsgruppens förslag om att personer som under minst 44 år har haft pensionsgrundande inkomst, som uppgått till lägst två inkomstbasbelopp för varje år, ska kunna få garantipension från 65 års ålder i stället för från riktåldern. Förslaget inför en helt ny princip och beräkningsgrund i det allmänna pensionssystemet. Vidare gynnar det väldigt få personer och med ett oftast mycket lågt belopp. Vissa av de som nyttjar regeln riskerar också att förlora på att göra det", skriver Pensionsmyndigheten i sitt remissvar.

Frågan om höjda pensionsåldrar behandlades redan i Pensionsåldersutredningen som presenterades 2012. Nu har det gått sju år sedan dess utan att lagarna på området ändrats.
TIPSA EN VÄN
EXAKT MEDIA
Johannesgränd 1
111 30 Stockholm
08-455 6770
info@exaktmedia.se
www.exaktmedia.se
Org. nr. 556733-3561