NYHETSARKIVET
22 mar 2023 16:47
McKinsey: Slopa lagkravet på valutasäkring i AP-fonderna
Konsultföretaget McKinsey har lämnat sin årliga utvärdering av AP-fonderna till regeringen. Under 2022 var fondernas valutakurssäkring den största negativa resultatposten och McKinsey skriver mellan raderna i rapporten att fonderna borde få full frihet att hantera sina egna valutakursrisker.

Under 2022 försvagades svenska kronan med 13 procent mot dollarn och med 8 procent mot euron. Det hade en positiv effekt för portföljvärdet hos alla AP-fonder, eftersom huvuddelen av tillgångarna ligger utomlands. Men den medaljen har en baksida.

Men nuvarande lagkrav om att buffertfonderna AP1– AP4 högst får ha valutakursrisker motsvarande 40 procent av portföljvärdet och AP6 högst 10 procent av portföljvärdet, gör att fonderna måste lägga stora resurser på valutasäkring. Därför borde AP-fonderna få större frihet att disponera sin valutaexponering, skriver McKinsey.

2022 blev det näst sämsta året för AP-fonderna sedan starten 2001. Den genomsnittliga avkastningen blev -8,2 procent och samlade resultatet -161 miljarder kronor. Det är bara finanskrisåret 2008 som varit sämre. Sedan starten 2001 har dock AP1-AP6 tillsammans avkastat 1 531 miljarder kronor, varav 250 miljarder har betalats in till inkomstpensionen. AP-fonderna uppvisar fem förlustår sedan starten. Det är 2001. 2002, 2008, 2011 och 2022.

Trots att AP-fonderna lyder under samma lagkrav, så skiljer sig deras tillgångsallokering och strategier åt. AP2 har den högsta andelen alternativa investeringar på 36 procent av portföljvärdet, vilket kan jämföras med AP4, som har 23 procent i alternativa eller illikvida investeringar. Sedan starten 2001 har andelen alternativa investeringar i AP-fonderna stigit från i genomsnitt 3 procent till 28 procent. Under samma period har andelen globala aktier i AP-fonderna sjunkit från 38 till 27 procent och andelen räntebärande värdepapper sjunkit från 38 till 26 procent. Däremot har andelen svenska aktier i AP-fonderna varit ganska oförändrad kring 15 procent genom åren.

AP1 – AP4 fick samma startkapital på 134 miljarder kronor vardera. Deras val av olika strategier syns i hur deras förvaltade kapital har utvecklats. AP4 gasade ifrån övriga fonder medan framför allt AP2 halkade efter. Under de senaste åren har dock AP3 klarat sig bäst och hade vid årsskiftet ett större förvaltat kapital än AP4.

/ Ola Hellblom

Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907