24 apr 2023 14:50

Näringslivet säger nej till individbaserat förmögenhetsregister

Alla branschorganisationer säger bestämt nej till den statliga utredningens förslag om att SCB ska upprätta ett centralt och individbaserat förmögenhetsregister, som utarbetats av en statlig utredning.

De kritiska remissinstanserna anser att ett sådant register skulle vara ett alltför stort intrång i den personliga integriteten och att en sådan detaljerad faktainsamling inte står i proportion till nyttan med förslaget. De flesta myndigheter tillstyrker dock förslaget.

Näringslivets Skattedelegation (NSD), som bland annat har Svenskt Näringsliv som huvudman, skriver i sitt remissvar att förslaget innebär ett för stort integritetsintrång och att Sverige istället borde göra som de flesta andra OECD-länder som använder sig av återkommande urvalsundersökningar över medborgarnas förmögenhetsuppgifter.

Av 38 OECD-länder är det bara Danmark, Norge och Nederländerna som idag använder totalundersökningar med individbaserade förmögenhetsuppgifter. Norge och Nederländerna gör det av fiskala skäl då de har en förmögenhetsskatt. 26 OECD-länder och däribland Finland använder istället urvalsundersökningar som sker vart tredje år. Nio OECD-länder och däribland Sverige samlar inte in individbaserade förmögenhetsuppgifter.

Det är Riksbanken och Finansinspektionen som varit drivande för att Sverige ska få ett individbaserat register över alla personers skulder och tillgångar. Främsta motivet är att kunna göra bättre analyser och prognoser över hushållens betalningsförmåga.

Svensk Försäkring och Bankföreningen anser att nyttan av ett sådant register inte står i proportion till intrånget i den personliga integriteten och att kostnaderna för de 1 700 finansiella företag som regelbundet skulle lämna dessa uppgifter till SCB skulle bli för höga. Andra remissinstanser som Fondbolagens förening och Villaägarna anser också att nyttan med ett centralt förmögenhetsregister inte står i proportion till kostnaderna eller riskerna för integritetsskyddet.

Under perioden 1996-2007, då Sverige hade en förmögenhetsskatt, fanns individbaserade förmögenhetsuppgifter hos Skatteverket. Men utredningens förslag innebär en större faktainsamling och detaljnivå i individers skulder och tillgångar än vad Skatteverket hade tillgång till under denna period.

Återstår att se om regeringen lyssnar till den mycket omfattande kritik som lämnats av många remissinstanser eller om den sjösätter en proposition som går på utredningens förslag. I bakgrunden för mycket av kritiken ligger att det nya registret skulle kunna förenkla införandet av en återuppstånden förmögenhetsskatt, något som säkert färgat många remissinstansers ställningstaganden. De många kritiska rösterna gör dock att remissbehandlingen kommer att ta längre tid än normalt och att en proposition sannolikt landar på riksdagens bord först i höst.
Ansvarig minister Niklas Wykman (M) har varit tydlig med att han inte vill se någon förmögenhetsskatt, men att man kan titta över behovet av en förbättrad statistik.

/ Ola Hellblom