NYHETSARKIVET
22 feb 2024 16:45
Dystert för de framtida pensionerna - alltför lågt barnafödande
Barnafödandet har i förhållande till befolkningen aldrig varit lägre i Sverige, visar ny statistik från SCB.

Antalet nyfödda i fjol var det lägsta på 20 år - och antalet födda barn per kvinna det lägsta som någonsin uppmätts. Den totala befolkningsökningen blev den lägsta på 22 år.

De siffror för befolkningsutvecklingen som idag presenteras av SCB är dyster läsning för alla som hoppas att det ska finnas unga och yrkesaktiva personer som kan vara med och finansiera det kedjebrev som pensionssystemen utgör.

Här är några av slutsatserna som sammanfattar läget i Sverige:
• Lägsta befolkningsökningen sedan 2001.
• Lägsta antalet födda sedan 2003.
• Lägsta antalet födda barn per kvinna som någonsin uppmätts.
• Lägsta födelseöverskottet sedan 2002.
• Befolkningen ökade i 95 kommuner och minskade i 193.

Det här blir på lång sikt ett verkligt huvudbry och Sverige, liksom stora delar av västvärlden, är på lång sikt på väg mot ett Japanscenario där befolkningen sedan många år krymper.

Den 31 december 2023 hade Sverige 10,6 miljoner folkbokförda invånare. Det är 30 200 fler än 2022, vilket motsvarar en ökning med 0,3 procent.

- I absoluta tal är det den minsta befolkningsökningen sedan 2001. I relation till befolkningens storlek är det den minsta ökningen sedan år 2000, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB.

En delförklaring är administrativ, påpekar SCB:

Skatteverket inledde i fjol ett arbete med att avregistrera flera tusen folkbokförda personer som vid en granskning visat sig inte längre bo i Sverige. I folkbokföringen har dessa i stor utsträckning registrerats som utvandrade till okänt utvandringsland.

- Men även om vi räknar bort alla som utvandrat till okänt utvandringsland varje år så var Sveriges befolkningsökning förra året den minsta sedan 2005.

En annan förklaring till den minskade befolkningsökningen är att antalet födda minskade mer än antalet döda.

- Antalet födda barn 2023 var det lägsta sedan 2003, och då var den totala folkmängden nästan 1,6 miljoner invånare mindre än i dag, säger Ann-Marie Persson.

Födelseöverskottet, alltså skillnaden mellan antal födda och döda, var det lägsta sedan 2002. Räknat i förhållande till befolkningens storlek och sammansättning blir den nedåtgående trenden ännu tydligare.

År 1999 var barnafödandet det hittills lägsta som någonsin uppmätts i Sverige: 1,5 barn per kvinna, enligt det mått som kallas summerat fruktsamhetstal. I början av 2000-talet ökade barnafödandet fram till 2010 men, därefter har det minskat.

Förra året hamnade barnafödandet under 1,5 barn per kvinna och för att hålla befolkningen stabil bör talet ligga på 1,8 barn per kvinna, vilket vi är långt ifrån just nu.

- Vi har statistik om summerad fruktsamhet som sträcker sig flera hundra år tillbaka, och talet har aldrig tidigare hamnat under 1,5 barn per kvinna. Det har aldrig varit lägre än under 2023, säger Lena Lundkvist demograf på SCB.

Barnafödandet minskade i 197 av Sveriges 290 kommuner under fjolåret jämfört med 2022. Jämfört med genomsnittet för de tio föregående åren minskade antalet nyfödda i 267 kommuner.

- I Stockholm och Göteborg har det inte fötts så få barn sedan 2005. Jämför vi med genomsnittet de tio föregående åren så sjönk antalet födda i alla de största kommunerna, säger Ann-Marie Persson.

Totalt växte befolkningen i 95 kommuner och minskade i 193 under 2023.

I sammanhanget kan nämnas att invandringen minskade och att återvandringen ökade, vilket är i linje med vad regeringsunderlaget sagt sig vilja uppnå.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907