14 apr 2025 17:20

Stora skillnader i kompensationsgrad för nyblivna pensionärer

För alla nyblivna pensionärer under 2024 var kompensationsgraden för medianpersonen 50 procent. Men bakom den siffran döljer det sig stora skillnader. För låginkomsttagare (under 20 150 kr/mån) i slutlön var kompensationsgraden 113 procent och för höginkomsttagare (över 54 200 kr/mån) var kompensationsgraden 37 procent.

Det framgår av Pensionsmyndighetens årliga rapport till regeringen om utvecklingen av kompensationsgraden för nyblivna pensionärer. På grund av riktålderns införande 2023 med höjda pensionsåldrar, så var det många som sköt upp uttag av allmän pension under 2023 till 2024. Det var främst de som är beroende av garantipension där tidigaste uttagsålder höjdes till 66 år.

Under 2023 var det 61 354 personer som började ta ut hel inkomstpension och under 2024 var det 84 829 personer som gjorde det. Det innebar att den genomsnittliga pensionsåldern under 2023 steg kraftigt till 66,0 år för att under 2024 falla tillbaka till 65,5 år.

Att spridningen i kompensationsgrad är så pass stor beror på att kompensationsgraden beräknas på slutlön (genomsnittet av de senaste fem årens inkomst före pension), medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten. Oftast är inkomsten avtagande i slutet av arbetslivet vilket höjer kompensationsgraden jämfört med typfallet där Pensionsmyndigheten räknar med en rak lönekurva.

Antalet höginkomsttagare som tog ut full inkomstpension vid 65 respektive 66 års ålder är relativt stabilt över tid. Höjda pensionsåldrar har främst påverkat låg- och medelinkomsttagare som i stor utsträckning skjutit upp uttag av hel inkomstpension till 66 års ålder. Det har gjort att kompensationsgraden har ökat jämfört med tidigare årskullar.

För kvinnor födda 1958 som tog ut hel inkomstpension 2024 var mediankompensationsgraden 56 procent och för män i samma ålder 58 procent. Det var 7 procentenheter högre kompensationsgrad jämfört med de födda 1957 som tog ut sin pension vid 65 års ålder.

/ Ola Hellblom