För att stärka skyddet för demokratin och domstolarnas oberoende har regeringen nyligen presenterat propositionen "Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende" (Prop. 2024/25:165).
Syftet är att förhindra att framtida regeringar kan påverka domstolarnas sammansättning genom att exempelvis tvinga domare att avgå i förtid.
Ett centralt förslag är att ändra reglerna för domares avgångsskyldighet på grund av ålder.
I proppen föreslår regeringen att domare inte ska kunna avsättas eller tvingas i pension genom beslut av regeringen, utan endast genom riksdagsbeslut med kvalificerad majoritet. Detta syftar till att förhindra att en politisk majoritet manipulerar domstolarnas sammansättning, vilket har skett i andra länder, där Polen är ett tydligt exempel.
Den polska regeringen införde 2017 en lag som sänkte pensionsåldern för domare i Högsta domstolen från 70 till 65 år. Detta ledde till att över 20 domare tvingades avgå, inklusive domstolens ordförande Małgorzata Gersdorf. Hon vägrade dock envist att lämna sin post och kallade reformen för en "utrensning" av oberoende domare.
EU-domstolen slog senare fast att reformen bröt mot EU-rätten eftersom den underminerade domstolarnas oberoende och principen om domares oavsättlighet.
"Vi ser hur det fria och öppna samhällets institutioner ifrågasätts i andra länder. Därför är det viktigt att vi i Sverige stärker skyddet för domstolarnas oberoende", säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i en kommentar
Propositionen innehåller även förslag om att införa en bestämmelse i grundlagen som tydliggör domstolarnas oberoende och att Justitiekanslern, JK, inte längre ska utöva tillsyn över domstolarnas verksamhet.
För att dessa grundlagsändringar ska träda i kraft krävs att riksdagen antar dem med kvalificerad majoritet vid två på varandra följande mandatperioder. Detta innebär att förslagen inte kan genomföras förrän efter nästa riksdagsval.