Ekobrottsmyndigheten skriver i en rapport att straffen för ekonomisk brottslighet inte har hängt med utvecklingen och att en utredning behöver tillsättas för att föreslå höjda straffskalor.
Den kriminella ekonomin uppskattas av EBM till mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen men mörkertalet är stort. Det gäller främst omfattningen av penningtvätt som är kärnan i ekonomisk brottslighet.
"Tidigare var brottsvinster som EBM utredde, tiotals miljoner kronor, men idag kan brottsvinster vara långt över 100 Mkr", skriver EBMs generaldirektör Rikard Jermsten i rapporten.
EBM vill därför att det införs en ny straffskala för synnerligen grova ekonomiska brott och att även straffskalan för grova ekonomiska brott höjs.
"Straffskalorna för ekonomisk brottslighet är inte längre anpassade till dagens förhållanden och återspeglar inte de grova ekonomiska brottens allvar. Påföljderna framstår många gånger som mindre rimliga i förhållande till andra brott. Möjligheten att kunna rubricera de grövsta formerna av ekobrott som synnerligen grova, till exempel i fråga om skattebrott och bokföringsbrott, behöver utredas. Även högre straffskalor för grova ekonomiska brott bör övervägas", skriver EBM.
/ Ola Hellblom