Tillgångarna i inkomstpensionssystemet var vid årsskiftet 13 093 miljarder kronor och de samlade pensionsskulderna uppgick till 11 196 miljarder. Det betyder ett överskott på 1 897 miljarder, vilket motsvarar 17 procent i överskott och ger ett balanstal på knappt 1,17.
Under de senaste tio åren har balanstalet successivt stigit. För 2018 var balanstalet 1,05 och överskottet i inkomstpensionssystemet var då 463 miljarder. Nu är alltså balanstalet 1,17 och överskottet i systemet har fyrfaldigats på bara sex år.
För de som propagerar för att det ska införas en gas vid sidan av nuvarande broms i inkomstpensionssystemet är dessa tal ett starkt argument. Särskilt när man tittar på Pensionsmyndighetens framtidsprognoser, som visar ett stigande balanstal och deras egen konsolideringsfond som nu är uppe i 43 miljarder.
Även premiepensionssystemet visar ett växande överskott. Under 2024 ökade deras tillgångar med 24,4 procent till 2 720 miljarder och resultatet fördubblades nästan till 13,2 miljarder.
Bara under förra året ökade överskottet i inkomstpensionen med 585 miljarder, enligt årets orange rapport från Pensionsmyndigheten. De totala inbetalningarna till allmän pension, tjänstepension och privat pension uppgick till 648 miljarder under 2024, varav 394 miljarder till allmän pension. Pensionsmyndigheten betalade ut 380 miljarder i inkomst- och premiepension, vilket var 65 procent av totalt utbetalade pensionsbelopp.
Pensionsmyndigheten betalade också ut knappt 50 miljarder i garantipension, bostadstillägg, änkepension och äldreförsörjningsstöd under 2024, men det är förmåner som finansieras från statens budget.
/ Ola Hellblom