6 maj 2025 16:25

Soffliggarna har högre avkastning än de som gör egna fondval i premiepensionen

Det är bara var fjärde pensionssparare som gör egna fondval på premiepensionens fondtorg, som lyckas slå den avkastning som soffliggarna i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa får. Så var det under 2024 och så har det varit sedan premiepensionssystemet startade 2001.

Det framgår av en rapport från Pensionsmyndigheten, som även konstaterar att det syns ett tydligt mönster om att ju fler fondval en sparare gör i premiepensionen desto sämre blir värdeutvecklingen på dennes konto. Rapporten lämnas årligen till regeringen för att ge en bild av utvecklingen av systemet och att det fungerar i enlighet med målen.

Premiepensionssystemets syfte är att ge pensionsspararna en högre avkastning än vad de får i inkomstpensionen, som årligen skrivs upp med utvecklingen för inkomstindex. Det syftet är uppfyllt med råge. Förra året var den genomsnittliga värdeutvecklingen i premiepensionsfonderna höga 23,4 procent jämfört med inkomstindex som steg med 5,7 procent.

Om man satte in 100 kronor vid starten 2001, så har det vuxit till 721 kronor i tidsviktad avkastning fram till utgången av 2024 i premiepensionen och motsvarande värdeutveckling i inkomstpensionen har varit 487 kronor. Det ger en årlig tidsviktad avkastning på 6,4 procent i premiepensionen och 2,9 procent i inkomstpensionen.

En mer relevant jämförelse är att använda kapitalviktad avkastning, som tar hänsyn till när pensionsspararen kom in i systemet och vilka in- och utbetalningar som skett från respektive premiepensionskonto sedan start.

Mätt på det viset blir skillnaden mellan premiepensionen och inkomstpensionen ännu större. Inkomstindex har sedan 2001 ökat med 3,4 procent i snitt per år medan avkastningen i premiepensionen har varit 8,7 procent i snitt per år sedan starten, trots att premiepensionen fick en katastrofal start med stora minus under 2001 och 2002.

Det genomsnittliga kontovärdet för premiepensionsspararna var vid årsskiftet 335 000 kronor, men det är stora variationer mellan spararna beroende på när de trädde in i systemet och hur höga pensionsrätter som har avsatts.

Det enskilt största premiepensionskontot var vid årsskiftet på 7,6 Mkr och det fanns 3 500 konton med över 2 Mkr. Men de allra flesta eller 2,3 miljoner sparare har under 100 000 kronor i uppsparad premiepension och 600 000 sparare har mellan 100 000 och 200 000 kronor på sina konton.

De premiepensionssparare som valt att inte göra någonting och legat kvar i det statliga förvalet AP7 Såfa har i alla fall hittills gjort rätt, eftersom de som har gjort egna fondval hittills har haft en genomsnittligt lägre avkastning.

- Det syns ett tydligt negativt samband mellan antal fondflyttar och värdeutveckling, säger rapportförfattaren Gustav Sundén, analytiker på Pensionsmyndigheten.

Vid årsskiftet var det 4,12 miljoner sparare som aldrig gjort egna fondval i premiepensionen, vilket var 63,2 procent av alla premiepensionssparare.

Sedan fanns det ytterligare 388 000 (6 procent) sparare som aktivt hade valt AP7 Såfa. 2 miljoner sparare hade gjort ett eller flera aktiva fondval, vilket motsvarar 30,8 procent av alla premiepensionssparare.

Trots att den senare gruppen haft en sämre genomsnittlig värdeutveckling jämfört med soffliggarna, så har de i genomsnitt ett större premiepensionskapital. Det beror på att de som gjort egna fondval oftast är personer med högre inkomster och därmed högre pensionsrätter.

En annan slutsats i rapporten är att alltfler årskullar nu är fullt infasade i premiepensionssystemet, vilket innebär att premiepensionen utgör en växande andel av den samlade allmänna pensionen.

För personer födda 1962 utgör premiepensionen i snitt 19 procent av deras allmänna pension, men motsvarande andel för de födda 1950 är bara 11 procent.

/ Ola Hellblom