NYHETSARKIVET
20 maj 2025 17:22
Bar svenska pensionssparare ansvaret för den tidigare svaga kronan?
Var det svenska pensionssparare och deras rådgivare och förvaltare som sänkte den svenska kronan år efter år till alla ekonomers stora bryderi?

Och är det samma gäng som sett till att kronan de senaste månaderna stigit kraftigt mot dollar och euro?

Rådet till svenska pensionssparare har i ganska många år och alltmer unisont varit att lägga pengarna i globalfonder och allra helst i globala indexfonder.

För den som ger råd är det mycket som talar för just det rådet. Rådgivaren tar inte risken att leda kunden till en fond som går mycket sämre än något slags medel. Och handlar det om en indexfond kan rådgivaren också peka på den låga avgiften som något väldigt positivt.

Men de senaste åren har globala indexfonder haft 70 - 80 procent i amerikanska aktier. Och en väldigt stor del av detta har varit placerat i 7 - 8 techbolag. Så riskspridningen har i praktiken kanske inte varit vad kunden tänkt sig. Och att rådet om globala indexfonder har fått stort genomslag syns i statistiken.

I Fondbolagens förenings rapport för fondsparandet 2024 framgår att svenska folket nettosparade 135 miljarder kr i aktiefonder. Nettosparandet i globala fonder uppgick till 134 miljarder kr och ytterligare 13 miljarder kr netto gick till Nordamerikafonder. Övriga fondkategorier hade med andra ord nettouttag under året.

Lägger man till premiepensionssparandet handlade det om ytterligare 8 - 9 miljarder kr netto till global- och Nordamerikafonder.

Att det här rådet varit på rådgivarnas läppar länge syns också i var svenska fondsparare har sina pengar.

Vid det senaste årsskiftet hade svenska folket totalt nästan 5 700 miljarder kr i aktiefonder. Av det låg närmare 2 900 miljarder kr i globalfonder, så att det flödat svenska pensionskronor ut ur landet är ingen ny företeelse.

Förvaltarna på de stora pensionsbolagen har också bidragit. I decennier har de skeppat iväg en överväldigande majoritet av sitt förvaltade kapital till utlandet. Detta med logiken att den svenska börsen bara utgör 1 - 2 procent av världsbörsvärdet, så är det så stor som den svenska andelen ska vara även i pensionsbolagens portföljer.

Hur många miljarder det handlar om per år är lite svårare att bedöma. Men att det i fjol handlade om mellan 50 och 100 miljarder kr är ingen vågad gissning. Bara Sjunde AP-fonden placerade uppskattningsvis 25 - 30 miljarder kr i "nya pengar" i utländska aktier under 2024.

Så här stora valutautflöden bidrar förstås till att försvaga den svenska kronan. Och det är svårt att tro att det inte i ganska hög grad bidragit till den "oförklarligt" svaga svenska kronan.

Men nu har ju kronan stigit kraftigt. Mot dollarn och andra valutor. Det är svårt att frigöra sig från misstanken att det hänger ihop med att många svenska sparare blivit oroliga (eller förbannade) när de sett turerna kring Trump och hans tullar. Och att många därför valt att sälja global- och Nordamerikafonder och tagit hem en del av kapitalet till Sverige. Tyvärr går det inte än att se stöd för den teorin i statistiken.

Fondbolagens förening kan för närvarande inte redovisa flödena till och från olika typer av fonder, men hoppas kunna göra det längre fram under året. Då får vi en fingervisning om ifall svenska pensionspengar först bidrog till att hålla kronan mystiskt svag under många år och i år har bidragit till en rejäl kronförstärkning.

/ Mats Wester
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907