Idag presenterade utredare Lars Trägårdh sina och utredningens förslag till en svensk kulturkanon, något som regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna enades om nödvändigheten med i Tidöavtalet.
Pensionsnyheterna har gått igenom de 100 förslagen som ska göra svenskarna mer svenska och dela gemensamma värderingar och kulturreferenser bättre i framtiden.
Självklara exempel som Pippi Långstrump, Saltsjöbadsavtalet, Särbeskattningen av makar och rätten för kvinnor att kunna prästvigas.
Under rubriken ekonomi hittar vi även Folkpensionsreformen (med tack till Riksdagen) som det fattades beslut om 1946. Reformen trädde i kraft 1948 och gav pensionärer rätt till ett grundbelopp i pension, lika för alla.
Pensionsnyheterna undrar om det verkligen är värt att ha ett perspektiv på en så gammal reform för att identifiera svenskheten.
Folkpensionssystem återfinns för övrigt i många andra länder. Hade det inte varit med passande att hylla det autonoma pensionssystemet och livsinkomstprincipen som var svensk social ingenjörskonst för 25 år sedan?
Med den reformen som hemläxa i en nationell kanon kanske det skulle bli slut med fuskandet med inkomstpensionstillägget som gör att pensionssystemet inte längre är autonomt, utan beroende av statens budget. Och att upprätthålla livsinkomstprincipen är väl något som alla kan stämma upp i, i kanon.