Årets pensionsskuldsrapport från Skandia visar att kommuner och regioner i Sverige nu har en samlad pensionsskuld på över 600 miljarder kronor, en ökning med 60 miljarder på bara ett år.
Skulden avser intjänade förmånsbestämda tjänstepensioner pengar som kommuner och regioner lovat nuvarande och tidigare anställda.
En betydande del av skulden är dold utanför balansräkningen vilket gör dem mindre synliga i kommunal redovisning.
Att de nu ökar rejält beror på inflation och en högre diskonteringsränta. Och inte blir det bättre av att de demografiska utmaningarna ser dystra ut.
I hälften av landets kommuner minskar befolkningen, och färre i arbetsför ålder ska betala av en skuld som växer.
Några av de värst drabbade områdena sticker ut.
Region Västerbotten har höga pensionsskulder per invånare, mer än 30 000 kr.
(Som om det inte vore nog med det har man där dessutom fått en pensionsskandal på halsen där förvaltare av den egna pensionsportföljen misstänks för bedrägeri och mutbrott.)
De små kommunerna i Jämtland, Norrbotten och Västerbotten som Sorsele, Pajala och Övertorneå har de största skulderna per capita.
Däremot har flera kommuner i Skåne låg skuld per invånare, till exempel Sjöbo.
Totalt sett uppgick skulden 2024 till över 600 miljarder kronor, varav nästan 300 miljarder låg utanför balansräkningarna, vilket brukar kallas att den hanteras "inom linjen".
Affärsansvarige Greger Gustafson på Skandia påpekar i ett pressmeddelande att allt för få kommuner och regioner har en färdig finansiell plan. Utan sådana riskerar pensionsskulden att tränga undan satsningar inom skola, vård och omsorg eller tvinga fram skattehöjningar.
Rapporten betonar att det finns lösningar: kommunerna kan avsätta pengar till pensionsfonder eller nyttja försäkringslösningar på marknaden. Skandia erbjuder (förstås) sådana och lite elakt kan man säga att de årliga rapporterna om skuldsituationen i kommuner och regioner är en del av bolagets marknadsföring av sina produkter.