Ekonomisk kris och regeringskris. Det är verkligheten i Frankrike igen, som brottas med stora budgetunderskott och svårigheter att bilda en handlingskraftig regering. I december 2024 föll den tidigare regeringen efter en misstroendeomröstning och nu ser det ut att ske igen när den sittande regeringen vill trumfa igenom stora besparingar i budgeten.
Medan den svenska regeringen har 80 miljarder kronor att fördela i reformutrymme för nästa års budget föreslår den franska regeringen besparingar på 500 miljarder kronor. Oppositionen rasar men besparingar är nödvändiga.
Förra året var budgetunderskottet i franska statsbudgeten på 170 miljarder euro, motsvarande 5,6 procent av BNP. Även om regeringen skulle lyckas få igenom föreslagna besparingar på 44 miljarder euro för nästa år, kommer underskottet att motsvara 4,6 procent av BNP.
Enligt EU-reglerna ska medlemsländer inte få ha budgetunderskott på över 3 procent av BNP i mer än tre år i rad, men Frankrike har sällan levt upp till det kravet.
Sittande premiärminister Francois Bayrou skyller den dåliga ekonomin på pensionärerna. Frankrike betalar ut omkring 400 miljarder euro i pensioner per år, motsvarande 14 procent av BNP. Bland EU-länderna är det bara Italien som har en högre andel av BNP som går till pensioner.
Även om Frankrike nyligen höjde pensionsåldern från 62 till 64 år, så fortsätter pensionernas andel av BNP att öka liksom budgetunderskotten. Den regering som försöker göra något åt problemen brukar falla.
Få vill ha stillastående traktorer på motorvägarna, gula västar eller gödsel på trappan.
/ Ola Hellblom