8 okt 2025 17:25

Alectas produktchef: Gasen i inkomstpensionen kan leda till generationsorättvisor

Den 26 augusti 2025 meddelade Pensionsgruppen att man var överens om att införa gas i pensionssystemet, och fastställde principer för hur det ska fungera.

Enligt vad som kommunicerats ska förslaget beredas i socialdepartementet och sedan skickas ut på remiss i oktober 2025. En proposition planeras till riksdagen i mars 2026. Om allt går enligt planerna ska gasen träda i kraft den 1 januari 2027.

Men det finns de som tvivlar på utdelningen av överskott, åtminstone så som den hittills skissats.
En som inte är överförtjust över planerna på en gas, åtminstone utan att man först gör en ordentlig konsekvensanalys, är Alectas produktchef Fredrik Palm. Han vädrade sina farhågor i Ekonomisk debatt för ett år sedan och han verkar fortfarande orolig.

I en intervju med Pensionsnyheterna förklarar han att ett införande av gasen kan vara riskabelt och ifrågasätter även om balanstalet är ett relevant sätt mäta pensionssystemets långsiktiga finansiella styrka och med stöd av det avgöra om systemet ska bromsas eller gasas.

Detta eftersom en stor del av överskotten, 85 procent, inte är annat än prognostiserade intäkter från framtida skattebetalare, inte pengar som sparats i ladorna.

Pensionsnyheterna (PN): I din uppsats i Ekonomisk Debatt skriver du att man borde göra en utvärdering av balanstalet som riktmärke för broms och gas. Varför det?

– Min uppfattning är att balanstalet är problematiskt som riktmärke, säger Fredrik Palm. Det är en blandning av riktiga pengar, det vill säga tillgångarna i buffertfonderna, och teoretiska beräkningar av framtida avgiftsintäkter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i fonderna utgör ungefär 15 procent av tillgångarna, medan de beräknade framtida avgifterna står för 85 procent. Med tanke på det tycker jag att man borde ha större marginaler innan eventuella överskott börjar betalas ut.

PN: Hur stora då?

– Om målet är att undvika att buffertfonderna töms visar mina simuleringar att en gas inte bör införas förrän balanstalet överstiger 1,35. Men som sagt, jag är tveksam till om balanstalet överhuvudtaget borde användas som riktmärke. Det tar till exempel inte hänsyn till förändringar i demografin. Just nu har vi sjunkande födelsetal och det kan leda till att de framtida avgiftsintäkterna blir lägre än vad som syns i balanstalet.

Fredrik Palm menar också att införandet av en gas byggd på balanstal över 1,15 riskerar att leda till orättvisor mellan olika generationer.

– Om man betalar ut "gaspengar" under perioder när de teoretiska avgiftstillgångarna är stora kommer en stor del av pengarna att gå till yngre pensionärer eller de som snart ska gå i pension, eftersom det är de som har de stora inkomstpensionskapitalen. Om det längre fram blir färre som jobbar och bidrar med avgifter finns risk att bromsen kommer att slå till och drabba andra årskullar i större utsträckning.

PN: Om nu balanstalet inte är lämpligt, vad borde man använda i stället?

– Jag tycker att man i första hand borde fokusera på att systemet ska ge stabila och med rimligt stor sannolikhet värdesäkrade pensioner, och tycker nog egentligen att man borde göra en större utredning avseende just detta, men om man nu bara tänker gas så skulle det vara bättre att utgå från buffertfondernas andel av pensionsskulden. Det är ju buffertfonderna som ska användas om eller när avgiftstillgångarna minskar och då måste de nog vara större än i dag.

PN: Hur stora då?

– De beräkningar jag gjort tyder på att de kanske skulle ligga på runt 25 procent av skulderna, i stället för knappt 20 procent som det är i dag, säger Fredrik Palm. För att undvika att buffertfonderna töms borde det dessutom finnas en nedre gräns för buffertfondernas storlek i förhållande till pensionsskulden. En sådan gräns finns dock inte i dag. Slutligen borde det även finnas någon form av tak för hur stor gasen kan bli under enskilda år. Ett tak skulle mildra de generationsorättvisor som annars riskerar uppstå.

Pensionsarbetsgruppen har fattat beslut om att man vill införa en gas när balanstalet överstiger 1,15, men detaljerna är inte kända. Ett förslag ska nu tas fram som sedan ska ut på remiss innan riksdagens kan fatta beslut. Vad tycker du är det viktigaste när förslaget väl kommer?

– Jag hoppas att det kommer att finnas en ordentlig konsekvensanalys, avslutar Fredrik Palm.

/ Mats Wester