7 nov 2025 16:36

Långläsning del 1: Premiepensionen sedan 1995: 21 procent plus per år eller 21 procent minus

I år firar Premiepensionssystemet 25 åår och lagom till jubiléet har Pensionsnyheternas Mats Wester djupdykt i statistiken för avkastningen i premiepensionen sedan starten.

Precis som många påpekade inför reformen har utfallet blivit minst sagt blandat, högt och lågt. Men ickeväljarna i Sjunde AP-fonden har inget att klaga på och de som gjorde aktiva val har i genomsnitt förlorat mot soffliggarna. Men, de aktiva som satsat rätt, eller haft mest tur, har fått 100 gånger insatsen!

För dem som gör egna val i premiepensionssystemet är det i stor utsträckning just fondvalen som avgör hur hög premiepensionen blir. När den allmänna pensionen beskrivs, pratar man nästan alltid om genomsnitt eller median. Samtidigt är det uppenbart att om miljoner människor kan välja fritt mellan hundratals fonder kommer olika människor att lyckas olika bra.

För att ta reda på lite mer om hur det ser ut bakom genomsnitten har Pensionsnyheterna grävt ned sig i Pensionsmyndighetens årliga rapport om utvecklingen i inkomst- och premiepension. Vi har ställt kompletterande frågor till Pensionsmyndigheterna för att få veta lite mer om hur det ser ut ovanför och nedanför genomsnittet.

I den här artikeln lägger vi fokus på de 2 393 698 personer som trädde in i systemet 1995 –1999 och som i slutet av 2024 ännu inte tagit ut sin pension. De här knappt 2,4 miljoner personerna var alltså med i det första premiepensionsvalet som genomfördes hösten 2000 och har nu haft sina premiepensionspengar placerade i fonder i nästan 25 år. Det är viktigt att poängtera att i urvalet ingår endast sparare som hade ett premiepensionskapital på 20 000 kr eller mer per den 31 december 2024.

Av dessa nästan 2,5 miljoner personer har 75 procent eller knappt 1,8 miljoner gjort egna val, medan 25 procent är kvar i förvalet, alltså hos Sjunde AP-fonden. De som ingår i gruppen med egna fondval, kan ha gjort det när som helst från det första premiepensionsvalet och fram till 2024. Det betyder att en del av dem som hamnar i gruppen eget fondval kan ha fått avkastning från förvalet under en kortare eller längre tid av perioden.

De som stannat i förvalet har fram till senaste årsskiftet fått en genomsnittlig avkastning på 11,37 procent per år. Det är en minst sagt imponerande avkastning.

Låt oss anta att en person hade tjänat in sammanlagt 24 000 kr till sin premiepension under åren 1995 – 1999 och stannade i förvalet. Dessa 24 000 kr hade vid senaste årsskiftet ökat i värde till en bit över 280 000 kr.

Hur har det då gått för de 1,8 miljoner som gjort ett eget fondval? Ja, i genomsnitt har de fått en årlig avkastning på 8,67 procent. Med samma förutsättningar som ovan har den avkastningen fått de 24 000 kr som kunde placeras i första premiepensionsvalet att växa till lite över 160 000 kr.

Hur stor del av de som gjort egna fondval har hamnat nära snittet, om vi tolkar ”nära” som genomsnittet plus/minus 1 procentenhet? Faktum är det är mindre än hälften eller runt 870 000 personer, medan cirka 920 000 personer har landat i en årlig avkastning som är mer än 1 procentenhet högre eller lägre än snittet.

Om vi börjar med att titta lite närmare på de som lyckats bättre än snittet så visar det sig att drygt fem procent, en bit över 90 000 personer, slagit förvalet. Den allra bästa procenten av dem som gjort egna fondval har nått 13,2 procent eller mer i årlig avkastning. Det motsvarar nästan 18 000 personer.

Den enskilda individ som uppnått allra högst årlig avkastning fram till det senaste årsskiftet hade nått 21,35 procent per år. Om vi utgår från den avkastningen och kapitalet på 24 000 kr vid starten så har ”startkapitalet” vuxit till över två miljoner kr. Enkelt uttryck har hen fått 100 gånger pengarna på de 24 000 som placerades i det första premiepensionsvalet. Det är väl bara att säga grattis.

Hur ser det då ut på andra sidan snittet, det vill säga för den som fått lägre årlig avkastning än 8,67 procent? Jo, de fem procent som presterat sämst genom egna fondval har en årlig avkastning på 5,61 procent eller lägre. Den sämsta procenten har en årlig avkastning som ligger under 2,97 procent. Och av dessa knappa 18 000 premiepensionssparare ligger strax över 3 000 på minus.

Den sparare som lyckats allra sämst har fått en årlig avkastning på -21,5 procent. Förklaringen är att hen hade pengarna i en Rysslandsfond. En årlig avkastning på -21,5 procent fram till senaste årsskiftet betyder förstås att nästan hela premiepensionskapitalet är borta.

/ Mats Wester