11 nov 2025 17:27

Allt fler äldre förlänger sitt arbetsliv, riktåldern biter

Sedan pensionssystemet förändrades 2023 med höjda åldersgränser, så har det skett en dramatisk förändring i pensionsbeteendet hos äldre.

I en ny rapport från Pensionsmyndigheten "Vilka utträdesvägar finns till pension?" konstateras att det var 34 procent av dem i ålderarna 65 – 69 år som jobbade 2024. Det är 20 procentenheter fler än 2022, då antalet var 14 procent.

Den politiska ambitionen bakom införandet av riktålder och höjda pensionsåldrar fungerar alltså. Personer födda på 1950-talet arbetar längre upp i åldrarna än de födda på 1940-talet. 2022 var det 68 procent av 65-åringarna som påbörjat uttag av allmän pension. 2024 hade den andelen sjunkit till 47 procent av 65-åringarna.

Så trots att den utbredda ålderismen på svensk arbetsmarknad förhindrar många att fortsätta sitt arbetsliv, så är det trots allt över hälften av de som har fyllt 65 år som är sysselsatta på arbetsmarknaden.

"Vi ser tydligt att fler och fler 65-åringar har lön som huvudsaklig inkomst. Men pensionsåldersreformen har också lett till färre år av utbetalningar från socialförsäkringen i form av pension, sjukersättning, sjukpenning och a-kassa för de som är 60 år och äldre. Så reformen har haft avsedd effekt”, säger Stefan Granbom som är analytiker på Pensionsmyndigheten.

Ett annat resultat av pensionsreformen är att äldre personer får färre år med utbetalningar från socialförsäkringen, ett faktum som säkert gläder politiker. Män har i genomsnitt tre år kortare tid i socialförsäkringen än kvinnor, vilket främst beror på att kvinnor lever längre.

Pensionsmyndigheten har också studerat de högsta inkomstkällorna före och efter pensionering. Här visar det sig att tjänstepension är den högsta inkomstkällan tre år före pensionering och även efter pensionering för de flesta. Det är således alltfler som börjar ta ut tjänstepension innan de börjar ta ut inkomstpension.

/ Ola Hellblom