11 nov 2025 17:49

Partsmodellen räddad: EU-domstolen underkänner delar av minimilönedirektivet

EU-domstolen har i dag ogiltigförklarat delar av artikel 5 i EU:s direktiv om tillräckliga minimilöner. Domstolen slår fast att unionen saknar befogenhet att lagstifta i dessa delar, ett besked som välkomnas av den svenska regeringen och arbetsmarknadens parter.

Direktivet, som antogs i oktober 2022, syftade till att säkerställa skäliga minimilöner i hela EU, antingen genom lagstiftning eller kollektivavtal. Men redan från början mötte förslaget hårt motstånd i Sverige och Danmark, där lönebildningen helt bygger på förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

"Regeringen intervenerade till stöd för Danmarks ogiltighetstalan därför att det är viktigt att EU inte överskrider sina befogenheter. Att värna den svenska modellen, inte minst att parterna är de som ska komma överens om lön genom sina kollektivavtal, har varit självklart", säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i ett pressmeddelande nu på eftermiddagen.

Dagens dom innebär att de delar av artikel 5 som rör förfaranden för att fastställa och bedöma "tillräckliga" lagstadgade minimilöner upphävs. EU-domstolen anser att dessa bestämmelser går utöver unionens befogenhet enligt fördragen.

Sverige omfattas inte av artikel 5 eftersom landet saknar lagstadgad minimilön – lönerna regleras istället genom kollektivavtal.

"Vi är försiktigt positiva till dagens besked som visar att det finns gränser för hur EU kan lägga sig i lönebildningen i den svenska modellen. Men det bästa hade varit att hela direktivet ogiltigförklarades", fortsätter Britz.

Beskedet ses som en viktig principiell seger för den svenska partsmodellen. Arbetsgivare och fackliga organisationer har under hela processen varnat för att EU-lagstiftning på löneområdet riskerar att urholka den kollektiva förhandlingsrätten.

Även om direktivet i stort består, innebär domen en markering från EU-domstolen om att unionens sociala pelare inte får användas för att styra lönebildningen i medlemsländer som bygger på partsöverenskommelser.
För Sverige betyder domen att regeringen och arbetsmarknadens parter kan andas ut – åtminstone tills vidare. Den svenska modellen för lönebildningen står fast.