8 dec 2025 16:48

Tjänstepensioner ska rädda tyskarnas pensioner

Tysklands parlament antog i förra veckan ett centralt delmål i den långtgående pensionsreformen Betriebsrentenstärkungsgesetz II (BRSG II, "lagen om förstärkning av företagspensioner").

Den är ett första steg i att hantera ett välkänt europeiskt dilemma: hur ska ett land klara att försörja en växande grupp äldre när antalet yrkesverksamma krymper?

Med BRSG II markerar Tyskland en ny kurs, där tjänstepensioner ska få större tyngd – men utan att följa den fonderade modell som exempelvis Sverige använder.
Den reform som nu godkänts stärker möjligheterna för arbetsgivare att erbjuda tjänstepensioner även utanför kollektivavtalsbundna sektorer.

Tanken är att fler arbetstagare, särskilt inom små och medelstora företag, ska få tillgång till pensionssparande via arbetsgivaren. I den så kallade opt-out-modellen omvandlas en del av lönen automatiskt till pensionsavsättningar med skatterabatt men då krävs att att arbetsgivaren lägger till minst 20 procent i premie.

Reformen syftar också till att skydda pensionens nivå i det statliga systemet. Pensionsnivån ska inte sjunka under 48 procent av genomsnittslönen fram till minst 2031.

Tillsammans med förbättringar för föräldralediga, som får tillgodoräkna sig tre års avgiftsinbetalningar per barn. Till det kommer ett sockrat jobbonärsspår, för äldre som vill arbeta längre, något som regeringen hoppas ska leda till tryggare pensionsvillkor.

Men trots dessa reforminsatser skiljer sig det tyska pensionssystemet tydligt från det svenska. Den viktigaste skillnaden är att Tyskland i huvudsak fortfarande använder ett pay-as-you-go-system – där dagens löntagare finansierar dagens pensionärer. Det gäller inte bara den statliga pensionen, utan även många tjänstepensionslösningar där arbetsgivaren utfärdar löften om framtida utbetalningar utan att kapital fonderas.

Någon statlig buffertfond – som de svenska AP-fonderna – existerar ännu inte i praktiken, även om en tysk fond med investeringsambitioner på 200 miljarder Euro nu planeras inför den kommande "babyboom"-pensionsvågen.

Tjänstepensioner i Tyskland är dessutom ofta icke-fonderade. Visserligen existerar fonderade varianter, exempelvis pensionsfonder och direktförsäkringar, där kapital kan placeras i finansiella tillgångar som aktier och obligationer.

Men de är långt ifrån normen och avkastningen från sådana investeringar har hittills haft begränsad effekt på det totala pensionsutfallet för majoriteten av tyskarna.

Kritik har också riktats mot BRSG II från fackligt håll. Man menar att den ökade frivilligheten riskerar att skapa ojämlikhet: de med starka arbetsgivare får bra lösningar, andra får inget alls.

Oppositionen menar att reformen inte löser det strukturella underfinansieringsproblemet och att en hållbar pensionsmodell kräver tydligare steg mot fondering och långsiktig kapitaluppbyggnad.

BRSG II visar att Tyskland rör sig mot ett pensionssystem där fler delar ansvaret: stat, arbetsgivare och individ. Men jämfört med Sverige är stegen än så länge försiktiga – och systemet förblir i grunden generationsberoende där unga löser ut de äldres pensionstillgodohavanden.

Det återstår att se om framtida reformer går längre – eller om avsaknaden av fondering och möjlighet till högre avkastning visar sig bli systemets akilleshäl.