11 dec 2025 15:54

Långläsning: Små effekter av höjda åldersgränser i pensionssystemet hittills

Dagens rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) om hur höjda åldersgränser i pensionssystemet har påverkat äldres försörjning väcker många frågor. För ISF:s slutsatser går tvärs emot vad Pensionsmyndighetens rapportserie i samma fråga visar och även vad Alectas årliga studie kommer fram till.

ISF skriver i sin rapport att höjningarna av åldersgränser 2023 har haft en liten effekt på arbete och att man ännu inte kan se några tydliga tecken på en förändrad pensionsnorm.

"Året efter höjningen av åldersgränserna 2023 var det 15 000 färre personer som tog ut pension vid 65 år, men minskningen förklaras till största del av att personer behåller sin sjukersättning ett extra år. Effekten på arbete var liten. Det var bara 1 500 fler i arbete vid 65 års ålder, men det var huvudsakligen personer som redan var i arbete", skriver ISF.

"Vi ser inga tydliga effekter på förändrade pensionsnormer i den första årskullen som omfattades av höjda åldersgränser 2023", är en annan av ISF:s slutsatser.

En tredje slutsats från ISF är: "Höjningen av LAS-åldern till 69 år har haft en liten påverkan på hur mycket pension personer tar ut och hur mycket de arbetar".

Det är anmärkningsvärda slutsatser eftersom Pensionsmyndigheten i sina rapporter slår fast att höjningarna av åldersgränser lett till att många fler äldre nu arbetar allt längre och att den tidigare pensionsnormen på 65 år har försvunnit.

Det är liknande slutsatser som Alecta kommer fram till i sin årliga rapport om äldres försörjning där man bland annat skriver att det nu finns 465 000 jobbonärer över 65 år.

En av ISF:s rapportförfattare, Andrea Berggren, förklarar de stora skillnaderna så här:

- Vi har gjort en annan tolkning av underlaget än vad Pensionsmyndigheten gör. Under 2022 gjorde alla årskullar större pensionsuttag än normalt, vilket påverkar utfallet efterföljande år. När det gäller en förändrad pensionsnorm, så använder Pensionsmyndigheten en modell som vi menar inte kan användas för att mäta ett ändrat pensionsbeteende.

ISF skriver att effekten på pensionsuttaget året efter höjningarna av pensionsåldrar 2023 var en minskning med 15 procentenheter, men effekten på lönearbete var bara 1,4 procentenheter.

Den stora skillnaden förklaras av att effekten på pensionsuttaget drivs av personer med sjukersättning, så att dessa personer tvingades skjuta upp sina pensionsuttag när åldersgränsen höjdes.

ISF konstaterar att höjda åldersgränser påverkar de med låg pension mer än för de med hög pension, eftersom den senare gruppen inte är beroende av grundskyddet.

"De med hög pension anpassar inte sitt beteende varken när det gäller hur de tar ut sin pension eller hur de lönearbetar", skriver ISF.

Även om ISF inte kan se någon förändring i pensionsnorm för den första årskullen som omfattades av höjda åldersgränser 2023, så hindrar det inte att det sker en förflyttning över tid av vad som anses vara normen för pensionsålder, skriver ISF. Myndigheten kan inte heller se om höjda åldersgränser i pensionssystemet har lett till högre pensioner.

"Vi kan inte direkt observera i vilken utsträckning som ett längre arbetsliv har lett till högre pensioner. Det syns tidigast under 2025 när den pensionsgrundande inkomsten för 2023 är fastställd".

Dagens rapport från ISF kommer säkert leda till många diskussioner mellan ISF och Pensionsmyndigheten om hur man komma fram till så olika slutsatser om effekterna av höjda åldersgränser i pensionssystemet.

/ Ola Hellblom