Döende Första AP-fonden ger sitt stöd till regeringens förslag om att införa en mekanism för utdelningsbart överskott i inkomstpensionssystemet. I sitt remissvar tillstyrker fonden samtliga huvuddrag i promemorian Utdelningsbart överskott i inkomstpensionssystemet (Ds 2025:105), och bedömer att förslagen är väl avvägda i förhållande till pensionssystemets grundprinciper om generationsrättvisa och finansiell stabilitet.
Pensionsnyheterna noterar att det nu är fyra dagar kvar innan remissvaren ska vara inne och hittills har endast fem remissinstanser hamnat på regeringens hemsida (och ytterligare tre på Pensionsnyheternas redaktion) vilket är att betrakta som en tidig "vallokalsundersökning", i väntan på att alla instanser fått säga sitt och vi har någon form av samlad bild.
Värt att notera är att den debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter i november där ekonomiprofessorerna John Hassler och Mårten Palme; första AP-fondens tidigare chef för ägarstyrning, Ossian Ekdahl och Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren, oroade sig över att den utredning som gjorts om gasen inte beretts ordentligt enligt konstens regler. De fyra ansåg att det fanns alternativa sätt att hantera överskottet på, som inte undersökts.
Här nämnde man till exempel att man skulle kunna använda överskott för att värdesäkra utgående inkomstpensioner, snarare än att hälla ut pengarna över alla pensionsberättigade när överskotten kommit över en gräns på 15 procents "konsolidering".
Den appellen verkar så här långt inte gjort några stora avtryck. TCO gör, i likhet med döende AP 1, tummen upp för promemorian om gasen och betonar att man också tycker att det är bra att den gamla skulden till staten för att garanti- och förtidspensionerna skulle läggas utanför det gamla systemet skrivs av.
Riksgälden verkar dock inte vilja glömma den skulden, men har däremot inga synpunkter på hur regeringen i övrigt vill hantera gasfrågan och skriver:
"Den ursprungliga tanken i systemet var att överföringar värda 300350 miljarder kronor skulle göras från pensionssystemet till statsbudgeten. Endast en del av detta överfördes och den slutliga skuldregleringen sköts upp till senare tillfällen. Riksgälden noterar att ingen analys av konsekvenserna av efterskänkningen av skulden har gjorts. En sådan innebär en omfördelning mellan pensionärer och personer i arbetsför ålder, via statsskulden, som förtjänar att belysas."
Det finns även ett remissvar "utom listan", alltså från icke inbjudna instanser. Ett av dem kommer från Högskolan i Jönköping där biträdande professor Johannes Hagen verkar ha läst debattartikeln i DN från "Gasoppositionen" från Settergren med vänner och skriver:
"Högskolan i Jönköping avstyrker förslaget i Ds 2025:24 om hanteringen av överskott i inkomstpensionssystemet. Underlaget är inte tillräckligt för att bedöma de långsiktiga konsekvenserna för pensionssystemets finansiella stabilitet."
Man motiverar sitt ställningstagande så här:
"Promemorian betonar att regelverket blir likformigt när balanstalet används för att hantera både underskott och överskott. Enligt vår bedömning finns dock en avgörande asymmetri i hur reglerna fungerar i praktiken, med viktiga konsekvenser för systemets finansiella stabilitet på lång sikt.
Utdelning av överskott ger permanenta nivåhöjningar av pensionsbehållningar och pensioner. Bromsens effekter är däremot tillfälliga, eftersom pensionerna räknas upp snabbare när balanstalet åter överstiger 1 och därmed återställs till den nivå de skulle ha haft utan balansering. Gasen saknar en motsvarande återställningsmekanism, vilket innebär att dess effekter på pensionsskulden och utgifterna blir bestående".
Nu återstår att se vad övriga remissinstanser har att anföra och förhoppningsvis blir det inte en Mello-omröstning om förslaget, där den som får flest röster i remissrundan "vinner".
Då finns det risk för att många unga om 40 år anser att fel låt vann. Om systemet skulle gå på knäna när dagens unga blir gamla har ju överskott, som då skulle kunna fylla i underskott, redan delats ut till människor som då är döda.