Pensionsnyheterna skrev i gårdagens nyhetsbrev (11 dec) om att Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och Pensionsmyndigheten kommit fram till olika slutsatser när de analyserat effekterna av höjda pensionsåldrar i pensionssystemet.
I ISF:s rapport konstateras att effekterna hittills varit små, medan Pensionsmyndigheten i sin rapportserie under hösten skriver att effekterna varit betydande.
På en punkt är dock myndigheterna eniga och det gäller sysselsättningseffekten. Pensionsmyndigheten skriver i sin rapport från den 28 november att höjningen av pensionsåldrarna 2023 ledde till att arbetskraftsutbudet ökade med 3,5 procentenheter och sysselsättningen med 1,1 procentenheter under 2024. ISF nådde i sin rapport fram till ungefär samma effekt på sysselsättningen.
Däremot når myndigheterna fram till olika slutsatser när det gäller hur höjningarna av pensionsåldrar påverkar pensionsnormen och pensionsbeteendet. ISF skriver att man ännu inte kan se några tecken på en förändring av pensionsnormen på 65 år, medan Pensionsmyndigheten i flera av sina rapporter skriver att denna pensionsnorm i stort sett har försvunnit och att många fler äldre fortsätter att arbeta efter 65 år.
ISF:s slutsats är att de som skjuter fram sina pensionsuttag på grund av höjda åldersgränser inte väljer arbete, utan istället försörjer sig genom sjukersättning, sjukpenning och/eller a-kassa tills de kan ta ut sin pension.
- Det är en skillnad i värderingen av hur pensionsnormen har påverkats av höjda pensionsåldrar mellan oss och ISF. Det beror sannolikt på att vi använder olika modeller och metoder och även urval. Men när det gäller effekten på sysselsättning har vi jämförbara resultat, säger Susanna Schaftemaar, analytiker på Pensionsmyndigheten.