15 dec 2025 17:47

Finanspolitiska rådet sågar promemorian om gasen och får oväntat medhåll

Regeringens förslag om att införa en så kallad "gas" i inkomstpensionssystemet har länge framställts som en teknisk justering, en sorts symmetrisk motsvarighet till bromsen.

Men bakom det till synes harmlösa begreppet "Gasen" döljer sig ett av de största omfördelningsbesluten i modern svensk pensionshistoria.

Nu slår Finanspolitiska rådet tillbaka med ovanlig kraft. I sitt remissvar avstyrker rådet hela förslaget och varnar för att riksdagen är på väg att fatta beslut om hundratals miljarder kronor på ett underlag som både är föråldrat och ofullständigt.

Remissvaret är undertecknat av bland andra rådsordförande Lars Heikensten och vice ordförande Annika Sundén, två tunga namn i svensk ekonomisk politik. Heikensten är tidigare chefsekonom, vice riksbankschef och riksbankschef, med lång erfarenhet av både svensk och internationell makroekonomi. Sundén är docent i nationalekonomi och var med när det begav sig när den ”nya” pensionssystemet utreddes och sjösattes.

Finanspolitiska rådet konstaterar att ett införande av gasen innebär att mycket stora belopp kan komma att fördelas till nuvarande och framtida pensionärer, och att ett sådant beslut kräver en betydligt mer gedigen analys än den som nu föreligger.

Promemorian bygger i stor utsträckning på den så kallade UTÖ-utredningen från 2004, en utredning som tagits fram under helt andra ekonomiska och demografiska förutsättningar och med betydligt smalare direktiv.

Rådet konstaterar krasst att kunskapen om systemets funktionssätt och de långsiktiga riskerna har utvecklats avsevärt sedan dess, och att förslaget därför måste analyseras i ett bredare spektrum av scenarier och alternativ.

Det som nu kallas överskott är inte pengar som ligger i en kista eller på ett konto. Det är prognoser av framtida värden baserade på antaganden om löneutveckling, sysselsättning, demografi och tillväxt. Dessa antaganden kan slå fel. Om framtiden utvecklas svagare än väntat kan dagens överskott snabbt förvandlas till underskott.

Om utdelning då redan har skett finns inga reserver kvar. Pengarna är redan utdelade och de som då står utan skydd är de yngre generationerna, som ännu inte fått sin pension och som inte haft möjlighet att ta del av utdelningen.

Finanspolitiska rådet riktar hård kritik mot konsekvensanalysen i promemorian, inte minst för att den helt bortser från hur gasen samverkar med en eventuell höjning av pensionsavgiften, en fråga som redan utretts eller i vart fall analyserats.

Rådet pekar på att en avgiftshöjning i kombination med gasen i praktiken kan leda till att uppemot tusen miljarder kronor delas ut retroaktivt, baserat på gamla pensionsrätter. Det skulle innebära en massiv omfördelning mellan generationer som helt saknar diskussion i underlaget.

Organisationer som PRO och SPF Seniorerna vill visserligen se högre pensioner, men även de är kritiska till förslaget så som det är utformat i dag. De pekar, liksom Finanspolitiska rådet, på att analysen är för smal, att för få alternativ har utretts och att promemorian lutar sig tungt mot gammalt tänkande. Det är anmärkningsvärt: även de som har mest att vinna ekonomiskt, läs pensionärernas företrädare, efterlyser en bättre och mer genomarbetad utredning.

Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, varken tillstyrker eller avstyrker förslaget men vill ha mer kött på benen och skriver:

"Vi saknar en bredare analys och menar att det utifrån underlaget inte går att överblicka de långsiktiga konsekvenserna för pensionssystemet. ISF anser därför att utdelning av överskott i inkomstpensionen och en slutreglering av skulden från AP-fonderna till statens budget behöver utredas vidare", och fortsätter:

"ISF håller med om att överskott inom inkomstpensionssystemet bör komma pensionärer och pensionssparare till del. Men ISF anser inte att promemorian tillräckligt utrett formerna för en sådan utdelning. Om ett överskott delas ut påverkar det den finansiella stabiliteten för inkomstpensionssystemet. Därför anser ISF att alternativ till balanstalet för att avgöra när ett överskott ska delas ut behöver utredas mer utförligt. Det gäller särskilt framtida utdelningars effekter på pensionssystemets stabilitet på både kort och lång sikt."

Ekonomistyrningsverket tycker att det är rimligt att överskott delas ut så som förslaget är utformat, men myndigheten varnar trots det för konsekvenserna och skriver:

"ESV anser att nivån på balanstalet behöver analyseras ytterligare, särskilt med hänsyn till den osäkerhet som rör tillgångssidan i systemet, med prognoser av framtida inbetalningar. ESV vidhåller även fortsatt vikten av uppföljning. I det långa tidsperspektiv som förslaget anlägger är det i praktiken omöjligt att förutse framtida händelser som kan påverka pensionssystemets finansiella ställning. Om till exempel demografisk sammansättning, sysselsättningen eller AP-fondernas kapitalavkastning får en helt annan utveckling än i utredningens simuleringsmodell kommer det därför sannolikt bli nödvändigt att ompröva den valda balanstalsgränsen."

(Den är i förslaget till 15 procents "konsolidering" och överskott över den nivån ska vara möjliga att dela ut.

Nu är det bara månader kvar till valet i höst. Det är svårt att bortse från den politiska dimensionen. Pensioner är en av de mest känsliga frågorna i svensk politik, och frestelsen att kunna säga att problemet är "hanterat" inför en valrörelse är uppenbar. Särskilt som att 20 procent av valmanskåren, en av fem, har fyllt 65 år.

Kritiken från remissinstanserna visar att gasen inte är en teknisk detalj som kan städas bort med ett snabbt riksdagsbeslut. Det är ett vägval för hur risker, resurser och ansvar ska fördelas mellan generationer under mycket lång tid.

Mot den bakgrunden blir det spännande att ta del av remissvaret från den kanske mest berörda expertmyndigheten, Pensionsmyndigheten. Ansvaret för myndighetens remissvar har av styrelsen delegerats till generaldirektör Anna Pettersson Westerberg och ska skickas in idag.

Men tiden är på väg att rinna ut. I natt, klockan 23.59 ska remissvaret vara inne för att beaktas. Och medan klockan tickar återstår frågan om politiken verkligen vill, eller vågar, lyssna på de varningar som nu staplas på hög mot förslaget i sin nuvarande form.

Här var Pensionsmyndighetens GD, redan när Pensionsgruppen blev överens om gasen, positiv, innan det ens fanns någon promemoria att läsa:

"Det är glädjande att pensionsgruppen har kommit överens om en gas som kan bidra till högre pensioner som kan bidra till högre pensioner och rättvisa mellan generationerna på sikt", sa hon då enligt Dagens Nyheter.

Återstår att se om Pensionsmyndighetens remissvar är lika positivt, när det skickas in idag.