19 dec 2025 16:48

Garantisystem hotar pensionslogiken – därför säger Svensk Försäkring nej

EU vill stärka konsumentskyddet i försäkring genom gemensamma regler för krishantering och i förlängningen möjligheten till nationella garantisystem. Men för långsiktigt sparande och pension riskerar ambitionen att få motsatt effekt, varnar Svensk Försäkring.

I grunden handlar kritiken om att pensioner inte är bankinlåning. Livförsäkring och tjänstepension bygger på riskdelning och förvaltning över mycket lång tid. Avkastning, livslängd och kostnader avgör utfallet – inte ett nominellt löfte om ett visst belopp på ett konto.

Här skiljer sig försäkringsbolag fundamentalt från banker. Banker lånar ut pengar, finansierar sig kortsiktigt och kan snabbt hamna i likviditetskris. Insättningsgarantin finns för att skydda betalningssystemet och kunderna när banker fallerar – och i slutänden är det banken och dess ägare som tar smällen genom resolution eller konkurs.

Försäkringsbolag har en motsatt affärsmodell. De får löpande in premier och förvaltar kapital långsiktigt. Risker byggs upp gradvis och ska fångas tidigt genom solvenskrav, tillsyn och ingripanden. Systemriskerna är små och konkurser normalt bolagsspecifika.

Svensk Försäkring menar att ett garantisystem för pensioner skulle flytta fokus från förebyggande stabilitet till efterhandslösningar.

Välskötta bolag tvingas finansiera andras misstag, samtidigt som kostnaden i praktiken vältras över på pensionsspararna genom lägre avkastning.

Dessutom riskerar garantier att skapa falsk trygghet. Ett pensionssparande kan aldrig garanteras fullt ut utan att själva produkten förändras – och risknivån i systemet ökar.

"Gemensamma standarder skulle innebära att Sverige måste ha ett försäkringsgarantisystem. Det befintliga skyddet för de svenska försäkringstagarna är fullgott även utan ett sådant system. Dessutom har skyddet stärkts betydligt av Solvens II, säger Jonas Söderberg", ekonom på Svensk Försäkring i en kommentar till organisationens "position paper".

Frågan drivs inom EU genom regelverket för återhämtning och resolution i försäkring (IRRD), som presenterades av kommissionen 2021. Förhandlingar mellan parlamentet och rådet har pågått under 2023–2024, med sikte på politisk överenskommelse under 2025. Även om ett garantisystem inte är formellt obligatoriskt öppnar regelverket för ökat tryck på medlemsländerna.

"Det bör vara upp till varje land att bestämma om man ska ha ett IGS och hur de i sådant fall ska vara utformade. I stället för att komma med krav bör kommission ta fram rekommendationer för hur sådana system bör vara utformade för de länder som vill ha detta", säger Jonas Söderberg.