23 jan 2026 16:44

Fredagsläsning med Wester: Få i generation 1958 agerade på höjda åldersgränser

I mitten av december presenterade Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, en rapport om hur höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet påverkat människors "pensionsbeteende".

De viktigaste slutsatserna i rapporten redovisade Pensionsnyheterna samma dag som rapporten publicerades. Men, det är en tjock rapport med många intressanta resultat och slutsatser, som vi tycker kan vara spännande att beskriva lite mer ingående.

I dag fokuserar vi på höjningen av åldersgränsen för att få ta del av grundskyddet i det allmänna pensionssystemet och vilka effekter det har haft på uttag av pension och fortsatt arbete efter 65 års ålder.

Höjningen gäller årskullen född 1958 som fyllde 65 år 2023 och därför inte fick möjlighet att ta del av grundskyddet förrän 2024 när de fyllde 66 år. Årskullen består av nästan 107 000 individer.

Parallellt med den här höjningen, höjdes även åldersgränser i andra trygghetssystem. Det gäller till exempel möjligheten att ha sjukersättning och a-kassa, där åldersgränsen också höjdes till 66 år för födda 1958 och senare. De här åldersgränserna kommer också att följa framtida höjningar av åldersgränserna för tidigast uttag av grundskyddet i det allmänna pensionssystemet.

ISF konstaterar att höjningen av åldersgränsen har lett till att färre av dem födda 1958 tar ut pension vid 65 års ålder än i årskullen 1957. Minskningen är ungefär 15 procentenheter och är något större för kvinnor än för män. Samtidigt visar rapporten att många 1958:or gick i pension när de fyllde 65 år och det tolkar ISF så här:

"Det tyder på att det fortfarande finns en viss norm kring att pensionera sig vid 65 års ålder."

När årskullarna fyller 66 år är det dock en något mindre andel av 58:orna som gått i pension än bland 57:orna. ISF diskuterar olika möjliga orsaker till detta och nämner bland annat både förlängt arbetsliv och förändrad "pensioneringsnorm", det vill säga att man "ska" gå i pension vid 65 år.

Nästa fråga är hur de 15 procentenheter som skjuter på pensionsuttaget försörjer sig, det extra året mellan 65 och 66 år. Av rapporten framgår att 13 procent av 1958:orna hade sjukersättning under 2022 och att i stort sett alla av dessa fortsatte att lyfta sjukersättning under 2023.

Det kan kanske vara läge att påminna om att sjukersättning får den som bedöms ha en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Förenklat kan man säga att det motsvarar vad som förr kallades förtidspension.

Den här gruppen påverkas alltså i hög grad av åldersgränshöjningen och fortsätter lyfta sjukersättning ytterligare ett år jämfört med 57:orna. Man kan alltså beskriva det här som att 13 procent 58:orna försörjdes via ett annat trygghetssystem än pensionssystemet mellan 65 och 66 års ålder än om åldersgränsen inte höjts.

Ungefär på samma sätt om än i betydligt mindre omfattning är det när det gäller sjukpenning. Enligt ISF:s skattning har andelen 58:or som lyfter sjukpenning ökat med en procentenhet beroende på höjningen av åldersgränsen i pensionssystemet.
Hur många fler 58:or som fortsatte att leva på arbetslöshetsersättning mellan 65 och 66 år än om åldersgränshöjningen inte genomförts, är svårare att bedöma, enligt ISF.

Men en viss effekt anser man sig ändå kunna spåra.

Hur många fler är det då som fortsätter att arbeta på grund av höjningen från 65 till 66 år? ISF har undersökt hur effekten utvecklar sig över tid och ser en positiv effekt om man med det menar att det är positivt att fler jobbar efter att de fyllt 65 år.(Vilket är bra för systemet och gynnar därmed systemets långsiktiga solvens). Enligt ISF handlar det om en ökning på 1,4 procentenheter jämfört med 57:orna.

Hur många personer handlar det då om? Av rapporten framgår det att av årskullens nästan 107 000 personer valde omkring 8 800 personer som tidigare hade sjukersättning fortsatte att fortsätta leva på det.

När det gäller dem som fortsatte att försörjas av sjukpenning eller a-kassa handlade det om cirka 550 respektive 220 personer.

När det gäller hur många som fortsatte att lönearbeta mellan 65 och 66 års ålder på grund av åldersgränshöjningen är ISF:s svar att det handlar om cirka 1 300 personer.

En slutsats av detta blir att 85-90 procent av 58:orna som sköt på pensioneringen var kvar i andra trygghetssystem i ett år. Eftersom sjukersättning och andra förmåner är pensionsgrundande så fortsatte de också att tjäna in pension och pensionsavgifterna betalades av staten.

Det kan knappast ha varit avsikten med höjningen av åldersgränsen för att få del av grundskyddet i pensionssystemet.

Den kanske tydligaste slutsatsen i ISF:s rapport är att höjningen av åldersgränsen för att få del av grundskyddet i första hand drabbar dem som har låga pensioner att vänta. Det är förstås inte så överraskande. Det är de som kommer att få låga pensioner som har rätt till grundskyddet i det allmänna pensionssystemet och kanske mest behöver det, medan 58:or med hög pensionsbehållning inte ändrade sitt beteende alls.

/ Mats Wester