28 jan 2026 16:17

Sveriges kostnader för pensioner är bland EU:s lägsta

Sverige ligger klart under EU-snittet för pensionernas andel av BNP. Förra året var andelen 7,4 procent av BNP och kostnaderna beräknas sjunka till 7,2 procent av BNP fram till 2070. Det kan jämföras med EU-snittet där pensionernas andel av BNP låg på 11,4 procent förra året och beräknas öka till 11,8 procent av BNP till 2070.

Detta framgår av rapporten "Ageing Report 2024", som presenteras vart tredje år av EU:s rådsarbetsgrupp inom området tillsammans med EU-kommissionen.

Rapporten beskriver hur en åldrande befolkning påverkar statsfinanserna i EU:s medlemsländer. Det som mäts är kostnader för äldre över 65 år vad gäller pensioner, sjuk- och hälsovård, äldreomsorg och utbildning.

I den senaste rapporten från förra året beräknas dessa samlade äldrekostnader öka från 24,4 procent av BNP i genomsnitt till 25,6 procent av BNP till 2070. Men Sverige ligger en bra bit under EU-snittet. Och det beror främst på lägre kostnader på pensionsområdet.

Dessutom beräknas Sveriges samlade kostnader på äldreområdet att minska som andel av BNP fram till 2070, medan de ökar i nästan alla övriga EU-länder.

De högsta kostnaderna inom EU för pension, räknat som andel av BNP, har Italien och Frankrike. Men även Finland ligger högt med 12,8 procent av BNP jämfört med 7,4 procent av BNP i Sverige, vilket är den lägsta andelen bland de nordiska länderna.

Tittar man på de samlade äldrekostnaderna i Norden ligger dock Norge klart högst och även här har Sverige lägst andel av BNP bland de nordiska länderna.

Rådets slutsats är att Europas befolkning kommer att minska framöver. Det leder till att antalet yrkesaktiva blir färre och andelen äldre blir fler. Idag går det i snitt tre yrkesaktiva per pensionär, men 2070 kommer det vara knappt två yrkesaktiva per pensionär. Detta skapar en rejäl utmaning för den långsiktiga hållbarheten i statsfinanserna, konstaterar rapporten.

Födelsetalen i nästan alla EU-länder ligger under den nivå som behövs för att upprätthålla befolkningsnivån. Invandring och ny arbetskraft räcker inte för att kompensera de låga födelsetalen.

Enligt rapporten betyder det att ökad produktivitet är den enda drivkraften för ökad tillväxt. Trots denna dystra prognos räknar rapporten med en årlig genomsnittlig tillväxt på 1,3 procent fram till 2070.

/ Ola Hellblom