2 feb 2026 16:31

När de lyckligaste får mest: pensionspolitiken som ingen vill ifrågasätta

Sverige beskrivs ofta som ett av världens lyckligaste länder. Men bakom genomsnittet döljer sig en tydlig generationsklyfta. En ny studie, från Handelshögskolan i Stockholm, visar att unga vuxna i Sverige mår betydligt sämre än äldre i nästan alla delar av livet. Detta samtidigt som de äldsta kvalar in som de lyckligaste grupperna i världen.

Studien från Handels, baserad på svar från över 15 000 svenskar, visar att unga rapporterar lägre livstillfredsställelse, mindre mening i livet och betydligt sämre ekonomisk trygghet. Ensamheten är dubbelt så hög som bland äldre, och nivåerna av depression och ångest flera gånger större. De äldsta däremot utmärker sig genom starka relationer, låg ensamhet och hög trygghet.

Om endast unga svenskars svar låg till grund för internationella lyckorankningar skulle Sverige hamna runt plats 30, visar undersökningen. Om de äldstas svar användes skulle Sverige i stället ligga etta i världen.

Skillnaderna sammanfaller tydligt med de ekonomiska livsvillkor som präglat olika generationer. Dagens pensionärer, med undantag av utlandsfödda och tidigare hemmafruar, har i hög grad gynnats av decennier av fallande räntor, kraftigt stigande bostadspriser och mycket stark avkastning på både aktier och pensionskapital.

Inflation och värdestegringar i reala och finansiella tillgångar har fungerat som ett skyddsnät snarare än ett hot.

För yngre generationer ser bilden annorlunda ut. Inträdet på bostadsmarknaden kräver i dag ofta mycket stora lån, samtidigt som framtida realavkastning på både bostäder och finansiella tillgångar är mer osäker. Den resa som gynnade många av dagens äldre, fallande räntor och stigande tillgångspriser under 20–30 år är svår att upprepa utan ett helt annat ränteläge än dagens.

Mot den bakgrunden blir tajmingen för årets pensionsproposition om gasen särskilt intressant. Allt talar för att propositionen blir i stort sett identisk med den tidigare promemorian.

De kritiska remissinstanserna har noterats – men inte fått gehör. Frågan betraktas som politiskt låst, eftersom samtliga åtta partier i Pensionsgruppen redan ställt sig bakom upplägget.

Det intressanta är att politikens agerande tycks bygga på antagandet att pensionärernas ekonomiska trygghet fortfarande är otillräcklig. Samtidigt visar forskningen något annat: äldre svenskar hör till världens lyckligaste, med hög livstillfredsställelse, starka relationer och låg ensamhet. Och riktåldershöjningen påverkade bara en minoritet. Att flytta upp tidigaste uttag bekymrade få, de har uppenbarligen haft andra lådor att hämta pengar ur, tänk tjänstepensioner och ISK-konton.

När politiken ändå väljer att dela ut överskott till denna grupp, trots tydliga tecken på att yngre generationer upplever större otrygghet och sämre välmående, uppstår en spänning mellan forskningsläget och de politiska prioriteringarna. Frågan är om pensionspolitiken i praktiken har blivit mer valstrategi än välfärdsanalys.