2 feb 2026 16:39

Regeringen vill skärpa tjänstemannaansvaret – fängelse hotar vid grovt missbruk

Regeringen presenterar i dag en lagrådsremiss som innebär ett tydligt skärpt straffrättsligt ansvar för offentliganställda och andra som utövar offentliga uppdrag. Förslaget öppnar för fängelsestraff vid kvalificerat missbruk av offentlig ställning – även när det inte rör sig om klassisk myndighetsutövning.

Kärnan i reformen är ett nytt brott i brottsbalken: missbruk av offentlig ställning. Den som uppsåtligen bryter mot lag eller författning i sin offentliga roll för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon, ska kunna dömas till böter eller fängelse. I grova fall föreslås fängelse i upp till sex år.

Samtidigt skärps straffskalan för grovt tjänstefel. Miniminivån höjs från sex månader till ett år och sex månader. Regeringen vill därmed markera allvaret i allvarliga maktmissbruk inom offentlig verksamhet.

Bakgrunden är att dagens regler, enligt regeringen, lämnar farliga luckor. Tjänstefelsansvaret är i huvudsak knutet till myndighetsutövning och fångar inte alltid upp missbruk i exempelvis offentlig upphandling, hantering av allmänna medel eller fall av medvetet lag- och domstolstrots.

Historiskt är detta ett känsligt område. Före 1975 omfattades i princip varje fel eller försummelse i offentlig tjänst av straffansvar. Ämbetsansvarsreformen 1975 innebar en kraftig avkriminalisering och ett skifte mot disciplinära och arbetsrättsliga sanktioner. Den nya reformen beskrivs nu som ett riktat steg tillbaka – men inte en återgång till det gamla systemet.

Dagens presenterade lagrådsremiss bygger på betänkandet Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87), som togs fram av en särskild statlig utredning.
Parallellt hämtas delar från Straffreformutredningen (SOU 2025:66), främst när det gäller straffskärpningar.

Utredningens förslag fick i huvudsak ett blandat mottagande. Myndigheter som Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Transparency International Sverige välkomnade ett utvidgat straffansvar och pekade på behovet av att motverka infiltration, korruption och organiserad brottslighet i offentlig sektor.

Fackliga organisationer som LO, TCO och Saco var däremot kritiska. De varnade för ökad rädsla bland anställda, fler polisanmälningar och svårigheter att rekrytera och behålla kompetens i offentlig verksamhet. Sveriges Kommuner och Regioner uttryckte liknande farhågor.

Regeringen avfärdar kritiken och menar att reformen tvärtom kan stärka både rättsstaten och förtroendet för den offentliga förvaltningen. Budskapet är tydligt: allvarligt maktmissbruk ska inte kunna döljas bakom organisatoriska gränser eller gamla definitioner.
Om Lagrådet och senare riksdagen ger grönt ljus kan lagändringarna träda i kraft sommaren 2026, med viss marginal till valet i höst.