Regeringen presenterar i dag en lagrådsremiss som innebär ett tydligt skärpt straffrättsligt ansvar för offentliganställda och andra som utövar offentliga uppdrag. Förslaget öppnar för fängelsestraff vid kvalificerat missbruk av offentlig ställning även när det inte rör sig om klassisk myndighetsutövning.
Kärnan i reformen är ett nytt brott i brottsbalken: missbruk av offentlig ställning. Den som uppsåtligen bryter mot lag eller författning i sin offentliga roll för att gynna sig själv eller någon annan, eller för att otillbörligt missgynna någon, ska kunna dömas till böter eller fängelse. I grova fall föreslås fängelse i upp till sex år.
Samtidigt skärps straffskalan för grovt tjänstefel. Miniminivån höjs från sex månader till ett år och sex månader. Regeringen vill därmed markera allvaret i allvarliga maktmissbruk inom offentlig verksamhet.
Bakgrunden är att dagens regler, enligt regeringen, lämnar farliga luckor. Tjänstefelsansvaret är i huvudsak knutet till myndighetsutövning och fångar inte alltid upp missbruk i exempelvis offentlig upphandling, hantering av allmänna medel eller fall av medvetet lag- och domstolstrots.
Historiskt är detta ett känsligt område. Före 1975 omfattades i princip varje fel eller försummelse i offentlig tjänst av straffansvar. Ämbetsansvarsreformen 1975 innebar en kraftig avkriminalisering och ett skifte mot disciplinära och arbetsrättsliga sanktioner. Den nya reformen beskrivs nu som ett riktat steg tillbaka men inte en återgång till det gamla systemet.
Dagens presenterade lagrådsremiss bygger på betänkandet Straffrättsliga åtgärder mot korruption och tjänstefel (SOU 2025:87), som togs fram av en särskild statlig utredning.
Parallellt hämtas delar från Straffreformutredningen (SOU 2025:66), främst när det gäller straffskärpningar.
Utredningens förslag fick i huvudsak ett blandat mottagande. Myndigheter som Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Transparency International Sverige välkomnade ett utvidgat straffansvar och pekade på behovet av att motverka infiltration, korruption och organiserad brottslighet i offentlig sektor.
Fackliga organisationer som LO, TCO och Saco var däremot kritiska. De varnade för ökad rädsla bland anställda, fler polisanmälningar och svårigheter att rekrytera och behålla kompetens i offentlig verksamhet. Sveriges Kommuner och Regioner uttryckte liknande farhågor.
Regeringen avfärdar kritiken och menar att reformen tvärtom kan stärka både rättsstaten och förtroendet för den offentliga förvaltningen. Budskapet är tydligt: allvarligt maktmissbruk ska inte kunna döljas bakom organisatoriska gränser eller gamla definitioner.
Om Lagrådet och senare riksdagen ger grönt ljus kan lagändringarna träda i kraft sommaren 2026, med viss marginal till valet i höst.