6 feb 2026 16:35

Fredagsläsning med Wester: De drog längsta strået i pensionskampen bland 50- och 60-talisterna

Tusentals pensionärer i årskullarna 1954-62 lyfter ut en allmän pension som är 55-70 procent högre än vad genomsnittspensionären i samma ålder får. Det framgår av nya siffror som Pensionsnyheterna tagit fram med hjälp av Pensionsmyndigheten

Pensionsnyheterna har bett Pensionsmyndigheten att ta fram detaljerad information om utbetald allmän pension till årskullarna födda 1954-1962. I undersökningen ingår alla som valt att ta ut 100 procent av inkomstpensionen och 100 procent av premiepensionen. Avgränsningen vid 1954 beror förstås på att det är den första årskull som fullt ut omfattas av det pensionssystem som infördes i slutet av 1990-talet.

I de belopp som redovisas här ingår, förutom inkomst- och premiepension, också garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och änkepension. Beloppen i artikeln gäller utbetald pension i november 2025.

Genomsnittsmannen i de här årskullarna kvitterade i november ut en allmän pension på runt 18 400 kr, medan genomsnittskvinnans allmänna pension låg på cirka 16 500 kr. Det innebär att genomsnittsmannens pension var drygt elva procent högre än genomsnittskvinnans. I årskullarna födda 1954-1959 är skillnaden i pension mellan män och kvinnor 8,7-9,9 procent beroende på födelseår.

I årskullarna 1960-62 får män ut 15,5-17 procent högre pension än kvinnor. Det beror med största sannolikhet på att de här årskullarna under 2025 ännu inte fick del av grundskyddet i pensionssystemet och slutsatsen blir därmed att kvinnor är betydligt mer beroende av grundskyddet än vad män är.
I genomsnitt är skillnaden mellan olika årskullars pension liten så länge vi håller oss till dem födda 1954-1959. Det handlar om någon eller några hundralappar per månad. Bland män fick de födda 1955 högst genomsnittlig pension, 18 920 kr per månad, medan män födda 1959 fick lägst pension, 18 590 kr.

Bland kvinnorna fick 56:orna högst pension, i genomsnitt, 17 369 kr, medan 59:orna fick nöja sig med 16 884 kr i snitt. I årskullarna 1960-1962 är skillnaderna betydligt större och genomsnittspensionerna är också lägre. Förklaringen är förstås att man inte nått åldersgränsen för grundskyddet.

Vi har också bett Pensionsmyndigheten att ta fram uppgifter om hur hög allmän pension den procent som kommer bäst ut egentligen får. Starkt förenklat kan man säga att i de årskullar som den här undersökningen omfattar, finns det strax över 100 000 personer. En procent motsvarar alltså strax över 1 000 personer i varje årskull.

Sammanfattningsvis kan man säga att den bästa procenten i varje årskull får ut en allmän pension som är 55-70 procent högre än genomsnittet för sin årskull. Den procent som fick högst allmän pension bland 54:orna fick ut 30 087 kr eller mer varje månad. Det är runt 65 procent mer än genomsnittet för årskullen. Bland 58:orna kvitterade den ”bästa” procenten ut 28 191 kr eller mer i allmän pension. Det är så där 57 procent mer än årskullens snitt.
Att spridningen i allmän pension är relativt stor har flera orsaker. Skillnader i inkomst är en viktig parameter. Högre inkomst ger högre pension. Men även i den grupp som legat över taket i pensionssystemet under större delen av yrkeslivet och därmed tjänat in maximalt i inkomst- och premiepension finns skillnader i utfall.

Eftersom inkomstpensionen under intjänandetiden räknas upp med inkomstindex har det betydelse om år med stora inkomstökningar inträffar när inkomstpensionskapitalet är stort eller litet. Ännu större betydelse har avkastningen på premiepensionen. Här påverkas utfallet av individuella val, men även för den stora andel som stannar i förvalsalternativet i AP 7 får det stor betydelse om en period med goda eller dåliga avkastningsår träffar ett stort eller litet premiepensionskapital.

Betydelsen av det här kommer att bli ännu större i framtiden. Helt enkelt för att de årskullar vi studerat här inte tjänat in till premiepension under hela sina arbetsliv. Först när årskullarna kring 1970 når pensionsåldern kommer vi att börja se de fulla effekterna av det här.
Hur mycket får då de som har allra högst allmän pension?

Under 2024 var det faktiskt 28 personer som fick ut en allmän pension som var högre än 50 000 kronor per månad. I den siffran ingår alla årskullar. I årskullarna (1954-1962), som vi undersökt, handlar det om sammanlagt tio personer som i november i fjol fick ut en allmän pension på över 40 000 kr.

Hur kan det bli så mycket? Ja, enligt Pensionsmyndigheten har ”fler än fem” av dessa tio en inkomstpension som överstiger 30 000 kr per månad. Resten förklaras av att de fått hög avkastning på sina premiepensionspengar och tack vare det får ut en premiepension som ligger långt över snittet. Det är kanske är läge att säga grattis.

/ Mats Wester