9 feb 2026 17:29

Pensionsmyndigheten och ISF kommer till olika slutsatser om hur riktåldern påverkat pensionsuttagen

När Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) analyserade effekterna av höjda pensionsåldrar konstaterade de att 65-årsnormen för pensionering låg fast. Det vill säga, höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet hade enligt deras data inte påverkats nämnvärt när människor väljer att gå i pension.

Men Pensionsmyndigheten, som tagit del av rapporten, ser något annat.

I sin kommentar på ISF:s rapport, som kom idag, lyfter Pensionsmyndigheten att olika slutsatser beror på olika metodval, datakällor och definitioner. ISF använder till exempel ett bredare urval och andra kriterier för vad som räknas som pensionering.

Pensionsmyndigheten filtrerar i högre grad på individer som varit i arbete innan pension, och ser där ett tydligare mönster där fler väljer att jobba längre än tidigare.

Skillnaden handlar alltså inte så mycket om oenighet i sakfrågan, utan snarare om vad man väljer att undersöka och hur man gör det. Det är som att leta efter något i mörkret och bara söka under gatlyktan där det är lätt att se. Resultatet styrs ofta av var man tittar.

ISF pekar dock själva i sin rapport som Pensionsnyheterna refererat tidigare, på att metodval och datakvalitet spelar stor roll. Pensionsmyndigheten menar å sin sida att ISF:s modell inte fullt ut uppfyller kraven för att dra säkra slutsatser om orsak och verkan. Men, i det stora hela är skillnaderna mellan myndigheternas slutsatser relativt små, även om de skiljer sig just vad gäller förändringen av 65-årsnormen.

Med tiden, när fler årgångar data blir tillgängliga och långsiktiga effekter tydligare, kan vi hoppas att statistiken bättre fångar verkliga förändringar i hur människor agerar kring pension. Tills vidare nöjer vi oss med att 65-årsnormen för pensioneringen fortfarande lever, men har blivit lite svagare.