13 feb 2026 17:48

Fredagsläsning med Wester: Vem betalar mest av pensionerna - avgifter eller staten

Omkring 12,5 procent av de utbetalningar som Pensionsmyndigheten gjorde till pensionärer 2024, finansierades direkt via skatten.

För årskullarna 1954-1962 är det en större andel av pensionerna som finansieras via de avgifter vi betalar till pensionssystemet. Det är några av de slutsatser man kan dra av den statistik som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av Pensionsnyheterna.

Den här artikeln bygger dels på Pensionsmyndighetens rapport "Pensionssystemet i bilder och siffror 2024" som publicerades i maj 2025, dels på statistik som vi fått från Pensionsmyndigheten som avser kostnaderna för årskullarna 1954-1962 under 2025.

Avsikten har varit att se om det finns några skillnader i hur stor del av utbetalningarna som finansieras via pensionsavgifter respektive via statsbudgeten. I sammanställningen ingår, förutom inkomst- och premiepension, också garantipension, inkomstpensionstillägg, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och änkepension.

För 2024 uppgick de samlade utbetalningarna till Sveriges pensionärer till drygt 450 mdr kr. Av detta utgjorde inkomstpension, tilläggspension, som går till dem födda 1953 och tidigare, och premiepension runt 87,5 procent, eller cirka 395 mdr kr.

Den resterande delen, som alltså inte finansieras inom ramen för pensionssystemet, uppgick alltså till närmare 55 mdr kr. Mest kostade garantipensionerna, 33 mdr kr, medan kostnaden för inkomstpensionstillägg uppgick till 6 mdr kr.

De totala utbetalningarna av bostadstillägg var cirka 14 mdr kr, medan äldreförsörjningsstödet kostade 4,2 mdr kr. Och änkepensionerna, som man startade utfasning av 1990, kostade 7 mdr kr. Allt detta framgår av Pensionsmyndighetens rapport från maj i fjol.

Låt oss nu undersöka hur det ser ut för de årskullar som fullt ut omfattas av det nuvarande pensionssystemet. Vi utgår från utbetalningarna som gjordes i november 2025 och har utifrån det beräknat kostnaderna för helåret.

Det kan säkert finnas vissa brister med den här metoden, men den bör ändå ge en hygglig bild av hur det förhåller sig. Vi har också begränsat oss till dem som har tagit ut 100 procent av både inkomst- och premiepension. Totalt handlar det om drygt 700 000 individer, som i november i fjol tillsammans fick ut 12,6 mdr kr i allmän pension och de olika försörjningsstöd som finns för pensionärer. Omräknat till årsbasis bör det alltså handla om lite drygt 150 miljarder kr.

De 700 000 pensionärerna fick tillsammans 9,8 mdr kr i inkomstpension i november, vilket ger ett genomsnitt per person på 13 820 kr. Samma månad betalade Pensionsmyndigheten ut närmare 1,8 mdr kr i premiepension, eller i snitt 2 511 kr per pensionär i de här årskullarna. Lägger vi ihop utbetalningarna av inkomst- och premiepension landar vi på 11,6 miljarder kr, eller drygt 91 procent av totalen.

Vad består då resterande 8,8 procent av? Den största posten som finansieras via statsbudgeten är garantipensionen, som kostade 640 mkr i november, vilket motsvarar runt 7,7 mdr kr på årsbas. Totalt är det 304 734 personer födda 1954-1962 som får garantipension och i genomsnitt handlade det i fjol om 2 102 kr per månad för dem.

Ännu fler, 319 481 personer, får inkomstpensionstillägg. De här pensionärerna delade i november på 130 mkr, vilket betyder att de i genomsnitt fick 407 kr per person. Årskostnaden för inkomstpensionstillägg för de här årskullarna landar därmed på knappt 1,6 miljarder kr.

Bostadstillägget är en viktig del av ekonomin för många pensionärer och i årskullarna 1954-1962 var det 58 966 individer som fick bostadstillägg utbetalt i november. I genomsnitt uppgick bostadstillägget till 3 907 kr. Det ger en total månadskostnad på cirka 230 mkr och en årskostnad på i runda slängar 2,8 miljarder.

Äldreförsörjningsstöd går till pensionärer som har mycket låg eller ingen pension och som behöver hjälp för att klara försörjning och boendekostnader. Förenklat kan man beskriva det som ett socialbidrag för pensionärer. I november 2025 var det 6 323 personer födda mellan 1954 och 1962 som fick äldreförsörjningsstöd.
Den genomsnittliga utbetalningen var 2 656 kr. Totalt betalades det ut 16,8 mkr i äldreförsörjningsstöd i november i fjol. Det motsvarar en årskostnad på runt 200 mkr.

Änkepension är något som beviljas kvinnor som var gifta vid utgången av 1989 och vars make dött. För kvinnor i "våra" årskullar gäller dessutom speciella regler som till exempel att äktenskapet ska ha varat ett visst antal år, innan änkepensionen togs bort 1990.

I november 2025 var det 1 381 kvinnor födda 1954-1962 som fick änkepension. I genomsnitt uppgick månadsutbetalningen till 2 751 kr, till en total kostnad på 3,8 mkr.

Det ser alltså ut som om en mindre del av "pensionärsförsörjningen" behöver betalas via statsbudgeten för de årskullar som fullt ut omfattas av nuvarande pensionssystem. Men riktigt så enkelt är det inte heller, tyvärr.

Det är nämligen staten som står för en del av inbetalningarna till pensionssystemet och som blir inkomst- och premiepension. Det gäller till exempel sjukersättning, sjukpenning och arbetslöshetsersättning. Hur mycket det kan handla om får vi eventuellt återkomma till en annan gång.

/ Mats Wester