13 mar 2026 17:25

Fredagsläsning med Wester: Inträdesåret viktigt i pensionslotteriet

Det finns många faktorer som man inte kan påverka, men som ändå kommer att ha stor betydelse för hur hög pension man kommer att få. En sådan faktor, som ofta glöms bort, är vilket år man börjar tjäna in pension.

Det framgår av Pensionsmyndighetens rapport "Inkomstpensionen och premiepensionen: Värdeutveckling och utbetalningar 2024."

Där ser man till exempel att de som gjorde entré i det allmänna pensionssystemet 2005-2010 har fått högst årlig värdeutveckling av alla.

Högst genomsnittlig värdeutveckling har det blivit för dem som kom med systemet 2007 och har stannat i förvalet, det vill säga Sjunde AP-fonden. De har hittills nått en årlig värdeutveckling på 13,7 procent på sin premiepension. Sämre har det gått för alla som kom med i systemet 1995.

Deras premiepensionskapital har vuxit med i genomsnitt 10,5 procent per år, alltså 3,2 procentenheter mindre än de med inträde 2007.

Om vi jämför pensionsutfallet för två individer som bägge stannat i förvalet, men där de börjat jobba och tjäna in pension vid olika år så får vi en uppfattning om hur stor effekt en skillnad på 3,2 procent per år i årlig avkastning kan få den slutliga pensionen.

Vi har räknat med en pensionsgrundande inkomst på 468 000 kr och ser då att efter 40 år har den som fått 13,7 procent per år ett premiepensionskapital på 16,4 mkr, medan den som kom med i systemet vid ett mer ogynnsamt tillfälle och därför fått nöja sig med 10,5 procent per år, har ett premiepensionskapital på knappt 6,6 mkr.

De som fått en årlig värdestegring på 13,7 procent skulle alltså kunna få runt 150 procent högre premiepension än den som kom in vid en mindre gynnsam tidpunkt.

Av det här kan man dra många slutsatser. En första är att premiepensionen hittills har vuxit mycket snabbare än någon vågade tro när systemet infördes i slutet av 1990-talet. Och det är förstås långt ifrån säkert att utvecklingen blir lika bra framöver.

En andra slutsats är att två personer som gör exakt samma val för sin premiepension ändå kan gå i mål med helt olika nivå på pensionen, enbart beroende på att de är olika gamla och börjar tjäna in sin pension vid olika tidpunkter. Förklaringen är att de får goda avkastningsår vid olika ålder och att årsavkastningen har störst påverkan på slutresultatet när kapitalet är stort.

Pensionsnyheterna har bett Pensionsmyndigheten ta fram fördjupade siffror för att få en bättre uppfattning om effekterna av olika premiepensionsval kopplat till inträde i systemet. Då visar det sig att de tio procent som fått högst årlig avkastning är de som kom med i systemet 2007 eller 2009.

Här har de bästa tio procenten fått 14,1 procent per år eller mer och då ingår både de som gjort egna fondval och de som stannat i förvalet.

De tio procent med sämst årlig avkastning återfinns i årskullarna som började tjäna in pension i slutet av 1990-talet eller de första åren av 2000-talet. Det beror på att de här årskullarna hade sitt premiepensionssparande placerat i räntebärande placeringar från 1995 fram till 2000 då aktier gav hög avkastning. Och sedan placerade deras intjänade premiepensionspengar i aktier hösten 2000, då börsen börjat en lång och djup nedgångsperiod som slutade först våren 2003. Den starten blev svår att hämta sig ifrån, visar det sig.

Här handlar det om skillnader i årlig avkastning på över 4,5 procentenheter eller mer mellan de sämsta och bästa tio procenten beroende på inträdesår.

Värt att notera är kanske också att de som kommit med i systemet sedan 2019 har fått betydligt lägre årlig avkastning än snittnivåerna.

Här finns det förmodligen fortfarande chans att komma i fatt om det nu skulle komma bättre börsår lite längre fram.
Sammantaget ger det här en viktig insikt. När pensionerna i allt större utsträckning är premiebaserade kommer utfallet att bestämmas av när goda respektive dåliga börsår inträffar.

Här har vi bara beskrivit utfallet i premiepensionen, men sedan så där 20 år är även tjänstepensionerna premiebaserade. Rimligen kommer avkastningen på dessa att i allt väsentligt följa samma mönster som vi sett när det gäller premiepensionen.

Det betyder att de framtida pensionerna kommer att kunna bli väldigt olika, även om vi gjort exakt samma val – eller avstått alla pensionsval. Enbart beroende på att vi har olika födelseår. Ett nytt slags pensionslotteri kan vi kanske beskriva det som.

Med den här artikeln avrundar vi djupdyken i förra årets rapport om utvecklingen i inkomst- och premiepensionen. Men vi ser fram emot årets rapport som Pensionsmyndigheten planerar att publicera i april. Då ska vi fortsätta att kolla systemet lite mer på djupet.

/ Mats Wester