17 mar 2026 16:55

Spricka i försäkringsbranschen – ny EU-reglering skapar konflikter

En ovanlig och växande spricka syns nu i den svenska försäkringsbranschen. Bakgrunden är EU uppdaterade Solvens 2-regelverk och krishanteringsdirektivet. I Sverige behandlas frågan i utredningen SOU 2025:97 som nu remissbehandlas.

Svensk Försäkring brukar vinnlägga sig om att alla ska vara överens innan man publicerar sina synpunkter, men den här gången spretar det med flera konfliktlinjer. Svensk Försäkring har visserligen lämnat ett gemensamt remissvar, men samtidigt har Folksam och Skandia brutit ut och lämnat ett eget yttrande.

Den första konflikten gäller återbäring till kunder, som är en hjärtesak för Folksam och Skandia. Utredningen vill att återbäring i krislägen ska kunna stoppas, på liknande sätt som aktieutdelningar. Det gillar inte Folksam och Skandia, som tydligt säger nej. De menar att återbäring är kundernas pengar, inte vinst. Ett stopp riskerar att slå direkt mot sparare och pensionärer, tycker de.

Här intar Svensk Försäkring en mer balanserad linje. Splittringen speglar olika affärsmodeller i branschen, där vinstutdelande bolag kan delar ut vinst till sina ägare.

Ömsesidiga bolag, där kunderna äger verksamheten, påverkas annorlunda. För dem är återbäring en central del av kundnyttan. Svensk försäkring måste försöka väga olika bolagsmodeller mot varandra och det har gått sådär, vad det verkar.

Men det stannar inte där. En andra konfliktlinje har vuxit fram kring Finansinspektionens hållning till direktivet. Myndigheten har i sina synpunkter lyft frågor om förlagslån och kapitalstruktur och vill låta utreda möjligheten till förlagslån ytterligare. Detta har enligt uppgifter irriterat delar av branschen.

Frågan gäller i praktiken hur försäkringsbolag får räkna sitt kapital. Och därmed hur robusta de anses vara i en kris. Finansinspektionen driver här en mer försiktig linje. En central invändning gäller FI:s syn att sådana lån i praktiken främst bör kunna tas upp när ett företag redan befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Branschen menar att det då ofta är för sent, eftersom upplåning i ett sådant läge blir dyr eller svår att genomföra. Möjligheten att ta upp efterställd skuld bör därför finnas även i förebyggande syfte, inte bara i kris. Branschen menar att Finansinspektionens hållning riskerar att bli alltför restriktiv.

Resultatet är en ovanligt splittrad bild mellan bolag och deras egen organisation och mellan branschen och tillsynsmyndigheten Frågan handlar i grunden om balans mellan stabilitet i systemet och skydd för enskilda kunder.

När regeringen nu går vidare saknas en tydlig samsyn. Det ökar sannolikheten för fortsatt debatt och kompromisser. Först när man brutit arm bakom lyckta dörrar på Svensk Försäkring på Karlavägen brukar man kunna visa upp sig som enade. Men uppenbarligen inte den här gången.