19 mar 2026 16:39

Drömmen om svenska Sicaver bidde en tumme

Regeringens proposition En starkare fondmarknad (prop. 2025/26:186) har nu kommit och innehåller flera justeringar av regelverket för fonder, men någon mer genomgripande reform av fondstrukturen blir det inte.

Under senare år har frågan om Sveriges konkurrenskraft som fondland lyfts återkommande, inte minst mot bakgrund av att fondförvaltning och fondregistrering i stor utsträckning sker i Luxemburg och Irland.

Även från politiskt håll har behovet av att stärka den svenska fondmarknaden betonats, bland annat av finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

Det har funnits förväntningar om att Sverige skulle kunna öppna för bolagsbaserade fondstrukturer, motsvarande de så kallade SICAV-fonder som länge varit centrala i Luxemburg och andra fondcentra. Något sådant förslag finns dock inte i propositionen.

Ett skäl är att en sådan reform skulle kräva omfattande förändringar av det svenska skattesystemet. Svenska fonder är i dag i praktiken skattemässigt transparenta, där beskattningen sker hos spararen.

En bolagsbaserad fondstruktur, som en SICAV, skulle innebära en annan skattebehandling och riskera både dubbelbeskattning och nya gränsdragningsproblem.

I stället innehåller propositionen mer begränsade förändringar inom ramen för den befintliga modellen. Reglerna för inlösen av fondandelar görs mer flexibla och det blir möjligt att införa uppsägningstid vid inlösen.

Krav införs också på att fondförvaltare ska använda minst två likviditetshanteringsverktyg, exempelvis swing pricing. Vidare öppnas för att fondandelar i större utsträckning ska kunna handlas på handelsplatser, inklusive MTF-plattformar, och att särskilda andelsklasser kan skapas för sådan handel.

För alternativa investeringsfonder införs harmoniserade regler för långivning, med bland annat begränsningar av finansiell hävstång och vissa restriktioner kring utlåning. Fondförvaltare ges också möjlighet att erbjuda ett bredare utbud av tjänster.

Luxemburg är i dag ett av världens största fondcentra, med fondförmögenheter på motsvarande flera tiotusentals miljarder kronor, där SICAV-strukturen utgör en central del av marknaden.

Sammantaget innebär propositionen att fondregelverket moderniseras och görs mer flexibelt, men utan att den grundläggande strukturen förändras. Det blir för jobbigt.

Frågan om att skapa svenska motsvarigheter till Luxemburgs fondbolag lämnas därmed obesvarad, samtidigt som kapitalet fortsatt söker sig dit, inte minst via storförmedlarnas fonder, till exempel Söderberg & Partners fondbolag Amrego.

Kort sagt, det bidde en tumme.