En enda person döms när Umeå tingsrätt nu avgör det omfattande målet om Region Västerbottens pensionsmedel.
Den tidigare finansstrategen Christian Lundström Tjurhufvud döms för grovt tagande av muta efter att, enligt tingsrätten, ha tagit emot otillbörliga förmåner genom sitt bolag SPGE Research AB, samtidigt som han haft starkt inflytande över regionens investeringar. Påföljden blir två års fängelse och fem års näringsförbud.
För regionens invånare handlar målet ytterst om pengar som avsatts för framtida tjänstepensioner. I domen beskrivs hur Region Västerbotten sedan 1998 förvaltat särskilda medel för framtida pensioner och hur pensionsmedelsportföljen låg på omkring 5,3 miljarder kronor.
Målsättningen var att bygga upp ett kapital som på sikt skulle motsvara hela pensionsskuldens bokförda värde. (Här finns även alternativet att ha skuldförda pensioner som betalas ut i takt med att medarbetare går i pension direkt över regionens resultat.Ytterligare ett vanligt alternativ är att trygga pensionen i försäkring.)
Tanken var att regionen skulle komma billigare undan genom att ta hem förvaltningen i egen regi i stället för att köpa motsvarande tjänster externt.
I domens genomgång av bakgrunden återges både interna anteckningar om en möjlig besparing på mellan 4,5 och 8,5 miljoner kronor årligen på ett kapital motsvarande fem miljarder kr.
Det som sedan blev brottmålets mutdel rör ett konsultupplägg mellan Tjurhufvuds bolag och C8 Technologies verksamt i Irland och Storbritannien.
Enligt domen fick SPGE Research AB betalt utifrån hur mycket C8 tjänade på att Region Västerbotten investerade i vissa certifikat. Totalt betalades 9 599 437 kronor ut vid sju tillfällen. Tingsrätten anser att kopplingen mellan Tjurhufvuds tjänsteutövning och ersättningen var så tydlig att betalningarna utgjorde mutor.
Det mest uppseendeväckande i domen är samtidigt att Tjurhufvud döms för tagande av muta utan att någon på C8 döms för givande av muta. Det kan framstå som motsägelsefullt, men är inte juridiskt omöjligt.
Tingsrätten gör här olika bedömningar av uppsåtet. När det gäller bröderna Mattias Eriksson och Magnus Eriksson på C8 anser domstolen inte att åklagaren visat att de haft en brottsplan eller uppsåt till mutbrott.
Tvärtom beskriver rätten deras agerande som förenligt med legitima affärsmässiga överväganden, och den anser inte heller att det är styrkt att de hade anledning att misstro uppgiften att Tjurhufvuds bisyssla var godkänd.
Det innebär att tingsrätten i praktiken säger att samma betalningsflöde kan bedömas olika beroende på vad som bevisats om de inblandades avsikter och insikt. Mot Tjurhufvud ansåg rätten att bevisningen räckte hela vägen. Mot C8-företrädarna gjorde den inte det. Därför döms mottagaren men inte de påstådda givarna.
Affären började rullas upp i mitten av oktober 2023. Domen anger att en visselblåsning frän Söderberg & Partners kom in till Region Västerbotten den 12 oktober 2023 och att det ungefär samtidigt kom uppgifter från regionens tidigare fondförvaltare om misstänkta oegentligheter. I november samma år hade regionen polisanmält saken och träffat en överenskommelse om att avsluta Tjurhufvuds anställning.
Domen visar också hur dyr processen blivit. Tingsrätten konstaterar att flera försvarare haft rätt till förhöjd timtaxa med hänvisning till målets komplexitet och de svåra frågorna inom finansbranschen. Staten har visserligen säkrat stora belopp genom förverkande från Tjurhufvud och hans bolag, men de redovisade rättegångskostnaderna är fortfarande högre än de återtagna medlen, redan innan pundposten till en av de friade och domstolens egna kostnader räknas in.