Arbete i flera nordiska länder kan leda till både lägre pension och krångligare utbetalningar. Det hävdar Heléne Björklund (S), som nu kräver svar av regeringen om åtgärder.
I en riksdagsfråga lyfter hon att personer som arbetat i exempelvis Norge eller Danmark riskerar att få en mer svåröverskådlig pension, med flera regelverk, myndigheter och risk för förseningar. Eftersom pension tjänas in i arbetslandet kan den totala pensionen också påverkas negativt.
Problemen slår särskilt mot gränspendlare och andra som rört sig mellan nordiska länder alltså grupper som det nordiska samarbetet är tänkt att underlätta för.
Björklund efterlyser därför initiativ för att minska gränshinder och säkerställa att rörlighet inte leder till ekonomiska nackdelar.
EU-ministern Jessica Rosencrantz (M) har nu svarat att regelverken i huvudsak redan finns på plats. Samordningen sker genom EU:s regler för social trygghet, kompletterade av en nordisk konvention.
En central princip är att arbets- och försäkringsperioder i olika länder ska räknas samman vid pensionsberäkning.
Samtidigt medger regeringen att problem uppstår i praktiken, till exempel genom otydliga processer, bristande information och långa handläggningstider.
Men, några nya konkreta initiativ hade Rosencrantz att bjuda på.
I stället hänvisar hon och regeringen till pågående arbete inom Nordiska ministerrådet och Gränshinderrådet, där pensionsfrågor prioriteras.
En ny rapport om gränsöverskridande pensioner har beställts. Regeringen följer även utvecklingen av EU:s samordningsregler, som beskrivs som avgörande för rörligheten i Norden.
Ministern framhåller att rörligheten är en styrka, men hur risken för sämre pension konkret ska undanröjas förblir oklart.