11 maj 2026 17:16

Framtida pensionsåldrar försvårar ny dansk regeringsbildning

Införandet av riktålder gör att pensionsåldern stiger. Antalet år på arbetsmarknaden ökar, men inte antalet år som pensionär. Det gör att yngre generationer kommer att få en kortare period som pensionärer jämfört med äldre generationer, som har en lägre riktålder.

Den här problematiken har uppmärksammats i Danmark, som har en fast pensionsålder. Men den är, liksom i Sverige, kopplad till utvecklingen av medellivslängden. Nuvarande pensionsålder i Danmark är 67 år, samma som den svenska riktåldern nu ligger på.

Danska folketinget har redan beslutat om en successiv höjning av pensionsåldern, som från 2040 kommer att vara 70 år, vilket liknar de svenska riktåldrarna.

De årgångar som går i pension nu kan i genomsnitt se fram till 20 år som pensionärer, men för dem som föds nu kommer arbetslivet att bli betydligt längre sett i relation till tiden som pensionär.

Detta är en av de centrala politiska tvister som gjort det svårt att skapa en ny regering efter det danska valet för två månader sedan. Socialdemokraterna vill sätta en vidare höjning av pensionsåldern på paus tills man bättre utrett vilka konsekvenser en vidare höjning av pensionsåldern kan få.

De borgerliga partierna anser att den automatiska höjningen av pensionsåldern, vilket är en del av den välfärdsöverenskommelse som gjordes mellan folketingets partier redan 2006 är en grundpelare för dansk ekonomi som inte ska rivas upp.

Varken det röda eller det blåa blocket i folketinget kan samla en majoritet. Därför har Moderaterna med tidigare statsminister Lars Lökke Rasmussen i spetsen fått en vågmästarroll.

Moderaterna vill ha en blocköverskridande regering, men det har visat sig svårt i de pågående regeringsförhandlingarna där ett av hindren är frågan om pensionsålder.

/ Ola Hellblom