13 maj 2026 17:34

61-åringar har mest pengar på sina premiepensionskonton

6,5 miljoner löntagare i Sverige får varje år insatt 2,5 procent av sin lön i premiepensionssystemet. Och så är det 2 miljoner pensionärer som får utbetalningar från premiepensionen. Den genomsnittliga behållningen på dessa 8,5 miljoner premiepensionskonton var vid årsskiftet 367 606 kronor för män och 344 131 för kvinnor.

För en medelinkomsttagare avsätts det årligen omkring 12 500 kronor till hens premiepensionskonto. För dessa pengar köps det fondandelar enligt de fondval spararen har gjort. För en majoritet innebär det fondandelar i AP7 Aktiefond, som är det statliga förvalsalternativet i premiepensionen.

Eftersom premiepensionen är ett fonderat system växer behållningen på premiepensionskontot snabbt. För en 20-åring var den genomsnittliga behållningen 3 908 kronor vid årsskiftet. Det växer successivt och var vid årsskiftet som högst för 61-åringar som i snitt hade 720 670 kronor på sina konton. För män låg snittet på 767 409 kronor och för kvinnor på 670 715 kronor, enligt Pensionsmyndighetens statistikbas.

Efter 61 år sjunker den genomsnittliga behållningen i premiepensionen i takt med att utbetalningarna påbörjas. För landets 2 miljoner pensionerade premiepensionssparare låg snittet på 322 810 kronor för män och 253 377 kronor för kvinnor. Vid 87 års ålder hade de beloppen sjunkit till 37 139 kronor för män och 41 119 kronor för kvinnor.

Men spridningen är stor mellan de som har mycket pengar och de som har lite pengar på sina premiepensionskonton. Största sparbeloppet är över 6 Mkr och för de som har haft låga löneinkomster genom livet kan behållningen på premiepensionskontot vara mycket liten. Hur stor eller liten behållningen är avgörs inte bara av hur stora avsättningar som har gjorts, men också av de fondval spararen har gjort.

/ Ola Hellblom