18 maj 2026 17:18

EU-dom kan stöka till synen på svenska arbetsgivaravgifter

En ny dom från EU-domstolen kan på sikt få betydelse långt utanför frågan om sociala förmåner för tredjelandsmedborgare. Domen, som uppmärksammats av Lag & Avtal, markerar tydligt att EU-rätten gör skillnad mellan avgiftsfinansierade och skattefinansierade trygghetssystem.

Bakgrunden är det så kallade Luevi-målet där en albansk kvinna i Italien nekades ett särskilt ekonomiskt stöd för äldre med låg inkomst. Italienska myndigheter hänvisade till att hon inte uppfyllde kravet på tio års laglig vistelse inom EU.

Frågan gick vidare till EU-domstolen som slog fast att medlemsländer måste likabehandla tredjelandsmedborgare när det gäller avgiftsfinansierade socialförsäkringar, men, nota bene, inte nödvändigtvis när förmånerna finansieras via skatt.

Därmed ritade domstolen upp en tydligare juridisk skiljelinje mellan socialförsäkring och allmän välfärdspolitik. Domens principiella betydelse kan bli stor även i Sverige.

Det svenska systemet bygger sedan länge på en blandning av verkliga försäkringsavgifter och avgifter som i praktiken fungerar som skatt.
Arbetsgivaravgifterna innehåller exempelvis pensionsavgifter som ger rätt till framtida pensioner. Samtidigt finns delar, som den särskilda löneavgiften, som inte ger någon individuell förmån alls, trots att den kallas "avgift".

Liknande frågor finns inom inkomstpensionssystemet. Avgifter som betalas in på inkomster över taket på 7,5 inkomstbasbelopp ger inte högre pension, trots att avgiften fortsatt tas ut. För den enskilde fungerar den delen därför mer som skatt än försäkringspremie.

EU-domstolens resonemang kan därför få större konsekvenser än själva målet från Italien. Om EU-rätten i framtiden börjar kräva en tydligare koppling mellan avgift och individuell förmån kan trycket öka på medlemsländer att tydligare skilja mellan vad som verkligen är socialförsäkring och vad som i praktiken är skatt.

En sådan utveckling skulle kunna påverka både hur avgifter konstrueras och hur de juridiskt klassificeras. Hittills har Sverige ofta kunnat använda ordet "avgift" även för uttag som saknar direkt försäkringsmässig koppling. Men EU-domstolens dom antyder att den distinktionen kanske inte längre blir lika enkel att upprätthålla.

Det som nu prövats i fråga om sociala rättigheter för tredjelandsmedborgare kan därmed på längre sikt bli en större principiell fråga om hela den europeiska välfärdsstatens finansiering.