21 maj 2026 17:26

Lagrådet kritiserar regeringens förslag om Utbetalningsmyndighetens stoppade transaktionskonto

Regeringen får skarp kritik från Lagrådet efter torsdagens sammanträde om avvecklingen av Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto. I ett ovanligt långt yttrande ifrågasätter Lagrådet centrala delar av lagrådsremissen från Finansdepartementet.

Vid sammanträdet den 21 maj deltog de tidigare justitieråden Mahmut Baran och Helena Jäderblom samt justitierådet Christine Lager.

Regeringens förslag innebär bland annat att lagen om transaktionskonto vid Utbetalningsmyndigheten ska upphävas och att flera följdändringar görs i offentlighets- och sekretesslagen samt i regler om personuppgiftsbehandling.

Så långt är det inga konstigheter, att transaktionskontot går i graven har man meddelat tidigare. Men det är de lagändringar som gjordes för att få kontot att rimma med svensk lag som får Lagrådet att reagera.

Kritiken riktas framför allt mot sekretessreglerna. När systemet med transaktionskonto nu avvecklas försvinner en betydande del av myndighetens verksamhet, samtidigt som regeringen vill behålla den absoluta sekretessen för uppgifter hos myndigheten. Det gillar inte juristerna på rådet.

De konstaterar att regeringen inte redovisar varför den långtgående sekretessen fortfarande behövs när kontoadministrationen tas bort. Inte heller motiveras varför meddelarfriheten även fortsättningsvis ska vara inskränkt.

I yttrandet pekar Lagrådet på att Utbetalningsmyndigheten framöver främst ska arbeta med att förebygga och upptäcka felaktiga utbetalningar. Därmed förändras verksamhetens karaktär på ett sätt som gör att allmänhetens intresse av insyn borde öka.

"Det kan enligt Lagrådets mening ifrågasättas om inte allmänhetens intresse av insyn i den fortsatta verksamheten väger tyngre", skriver Lagrådet.

Lagrådet uppmanar därför regeringen att på nytt överväga behovet av både absolut sekretess och fortsatt begränsning av meddelarfriheten innan lagförslagen går vidare.

I övrigt lämnas regeringens lagförslag utan erinran.

Yttrandet innebär ett tydligt bakslag för Finansdepartementets hantering av frågan och sätter ökad press på regeringen inför den fortsatta beredningen i riksdagen.