22 maj 2026 16:48

ISF: Sjukersättningen fungerar inte längre som faktiskt inkomstskydd

Inspektionen för socialförsäkringen har granskat hur sjukersättningen används vid långvarig sjukfrånvaro under perioden 2003-2023. Slutsatsen är att sjukersättningen successivt har förlorat sin roll som faktiskt inkomstskydd, trots att det är syftet med den.

Under den granskade perioden har antalet personer med sjukersättning mer än halverats till 223 700 personer . Och för de som beviljas hel sjukersättning, så hade 36 procent en låg ekonomisk standard, det vill säga under 60 procent av medianinkomsten under 2022.

Huvudorsaken till den kraftiga minskningen av personer som beviljas sjukersättning är reformen 2008, som innebar skärpta krav och att den tidsbegränsade sjukersättningen då togs bort. De skärpta kraven innebär att personens arbetsförmåga ska vara stadigvarande nedsatt i förhållande till hela arbetsmarknaden. Sjukpenning kan däremot ges när en persons arbetsförmåga är tillfälligt nedsatt i förhållande till en vald yrkesgrupp.

Det här har lett till att betydligt färre beviljas sjukersättning och att de som beviljas får ersättningen sent, ibland efter flera år utanför arbetsmarknaden. När sjukersättningen då ska beräknas blir den låg då den inte speglar personens tidigare arbetsinkomster.

Den här utvecklingen har gjort att många istället fortsätter med att ha sjukpenning i lång tid, trots att det stödet är avsett för tillfällig sjukfrånvaro. En annan orsak till att sjukförsäkringens värde har urholkats över tid är att den följer prisutvecklingen istället för löneutvecklingen.

ISF:s studie visar att sjukersättning är vanligast bland äldre och bland kvinnor. Utrikes födda har däremot gått från att vara överrepresenterade till att vara underrepresenterade.

Samlat antal personer med långvarig sjukfrånvaro på över ett år har under den undersökta perioden minskat från 640 000 till 340 000. Under samma period har sjukpenning blivit en allt större del av den långvariga sjukfrånvaron, vilket beror på att övergången från sjukpenning till sjukersättning har blivit svårare.

Efter reformen 2008 är det bara nedsatt arbetsförmåga på medicinska grunder som påverkar rätten till ersättning. Därför riskerar många att bli kvar i sjukpenning. En annan effekt är att personer med långvarig nedsatt arbetsförmåga, men som inte uppfyller kraven för sjukersättning, även riskerar att stå utan grundskydd och bli beroende av ekonomiskt bistånd från sin kommun.

ISF pekar på fyra problem med nuvarande regler för sjukersättning:

1. Skärpta krav har gjort att antalet som beviljas sjukersättning har mer än halverats under de senaste 20 åren.

2. Många av dem som tidigare fick sjukersättning blir kvar i sjukpenning, då övergången till sjukersättning har blivit svårare.

3. Allt färre som beviljas sjukersättning får en inkomstrelaterad ersättning som är högre än garantiersättningen.

4. Värdet på sjukersättningen har dessutom urholkats successivt, då den följer prisutvecklingen istället för löneutvecklingen.

ISF:s rapport borde kunna bli ett bra slagträ i valkampen för oppositionen, men det är alltför sällan som ISF:s rapporter får den uppmärksamhet de förtjänar.