Det första kvartalet 2026 präglades av ett rekordstort uttåg ur globalfonder bland svenska sparare. Enligt Statistiska centralbyrån uppgick nettoutflödet från globalfonder till hela 27 miljarder kronor, det största negativa kvartalsflödet sedan statistiken började föras 1998.
Utvecklingen speglar en ökad osäkerhet på de globala finansmarknaderna där både geopolitisk oro och osäkerhet kring artificiell intelligens bidrog till ett försämrat riskklimat.
Samtidigt minskade den totala fondförmögenheten i svenska fonder med 79 miljarder kronor till 8 761 miljarder kronor, motsvarande en nedgång på 0,9 procent, jämfört med föregående kvartal. Även nordamerikafonder fortsatte att visa negativa nettoflöden efter stora uttag under hela 2025.
Trots den svaga utvecklingen för globalfonder fortsatte aktiefonder totalt sett att attrahera kapital. Nettoinflödet till aktiefonder uppgick till 21 miljarder kronor, där särskilt Sverigefonder, Europafonder och tillväxtmarknadsfonder visade positiva flöden. Det tyder på att många investerare istället sökte sig till mer regionala eller diversifierade alternativ.
Samtidigt ökade intresset för räntefonder kraftigt. Under kvartalet uppgick nettoinflödet till räntefonder till 32 miljarder kronor, det starkaste inflödet sedan slutet av 2024.
Den ökade efterfrågan förklaras främst av stigande osäkerhet på börsen och ett högre ränteläge, vilket gjorde ränteplaceringar mer attraktiva.
SCB:s statistik visar därmed på ett tydligt skifte i spararnas beteende under början av 2026 från globala aktieplaceringar mot tryggare och mer stabila alternativ. Eller möjligen en nyktrare syn på hur koncentrationen till de "Magnificient seven 7" leder till kraftigt ökade risker för sparportföljen.