8 jun 2026 16:27

Sverige blir allt äldre – men riksdagen förblir ung. Diskriminering?

Sveriges befolkning blir allt äldre. Drygt var tredje väljare är idag 60 år eller äldre. Trots det är äldre väljare och kandidater fortfarande svagt representerade bland dem som faktiskt har störst chans att väljas in i riksdagen.

En genomgång från 60plusbanken av partiernas valsedlar inför valet 2026, visar att samtliga åtta riksdagspartier placerar 60-plussare på valbara platser i betydligt lägre utsträckning än deras andel av kandidatfältet motiverar.

Medan 28 procent av kandidaterna är över 60 år återfinns bara 15 procent av gruppen bland de tre översta namnen på valsedlarna.
Mönstret är tydligt oavsett parti. Frågan är varför?

60plusbanken beskriver det som ålderism, alltså att äldre kandidater väljs bort trots erfarenhet och kompetens. Men statistiken i sig bevisar inte diskriminering. Partiernas nomineringar påverkas också av faktorer som föryngring, geografisk spridning, intern förankring och strategiska överväganden.

Samtidigt är underrepresentationen knappast ny. Efter valet 2022 var endast omkring elva procent av riksdagens ledamöter 60 år eller äldre. Äldre väljare har alltså länge varit betydligt fler än de äldre folkvalda.
Det som återstår att undersöka är om utvecklingen går åt rätt eller fel håll. Är äldre kandidater mindre representerade idag än vid tidigare val, eller handlar det om ett långvarigt mönster som bestått över tid?

Oavsett förklaring väcker siffrorna en relevant demokratisk fråga: Hur väl speglar riksdagen den befolkning som den är satt att representera?