Pensionsmyndigheten har i flera rapporter utvärderat om premiepensionen har levt upp till lagstiftningens intentioner. Det handlar om tre mål i socialförsäkringsbalken.
Slutsatsen är att premiepensionen levererat en klart högre avkastning än målet, att fondutbudet klarar målet om valfrihet, men att det tredje målet om att utbetalningarna ska bli mer förutsägbara inte uppfylls.
Avkastningsmålet har sedan 2022 preciserats till att vara 2 procent högre än inkomstindex över tid. Det målet slås med råge, då den genomsnittliga årliga avkastningen sedan starten 2001 har varit 8,5 procent i premiepensionen jämfört med 3,4 procent för inkomstindex under samma period. Det ger en överavkastning på 5,1 procent per år.
Men skillnaderna i avkastning mellan individer och grupper är betydande. För äldre pensionärer är det särskilt tydligt. De har inte kunnat ta del av värdeutvecklingen i lika lång tid som yngre. De hade också oturen att få ta del av den dåliga starten för premiepensionen utan motsvarande återhämtning. Första tio åren var avkastningen negativ men efter 2012 har premiepensionen haft en hög avkastning.
Trots det har 94 procent av spararna haft en överavkastning som överstiger målet om 2 procent. De som inte har gjort några egna fondval eller som aktivt valt det statliga förvalet AP7 Såfa, har klarat sig bättre än de som har gjort egna fondval. Det är bara 13 procent av sparare med egna fondval som klarat sig bättre än soffliggarfonden. Förvalet har haft 11 procent i årlig genomsnittlig avkastning sedan starten.
Pensionsmyndighetens slutsats är att en hög fondbytesaktivitet inte ger hög värdeutveckling över tid - utan snarare tvärtom. Ett tydligt undantag var dock 2025, då de med egna fondval i 51 procent av fallen klarade sig bättre än förvalet. Det berodde på att förvalet har ett stort inslag av amerikanska aktier och kronans starka utveckling under 2025 jämfört med dollarn gav negativa valutakurseffekter, trots att de underliggande aktierna steg i lokal valuta.
Vad kan man då vänta kring premiepensionens avkastning framöver. Det redogjorde Fondtorgsnämndens (FTN) kanslichef Erik Fransson för vid ett seminarium i regi av Pensionsmyndigheten.
Den första upphandlingen till premiepensionens fondtorg avslutades 2024 och nu har drygt hälften av kapitalet på fondtorget upphandlats eller är under upphandling. I de upphandlingar som har avslutats har fondavgifterna halverats jämfört med det tidigare utbudet. Det är också generellt en högre riskjusterad avkastning i upphandlade fonder. FTN:s mål är att denna avkastning över tid ska vara minst 0,4 procent högre jämfört med tidigare fondutbud i respektive fondkategori. Det hittills bästa resultatet för en upphandlad fondkategori är aktivt förvaltade Sverige-fonder, som givit 950 Mkr högre avkastning än det tidigare fondutbudet.
- De avslutade upphandlingarna har hittills givit 1,1 miljarder i högre avkastning jämfört med tidigare fondutbud. Om avkastningen blir 0,4 procent högre per år i snitt innebär det 1 000 kronor mer per månad i livsvarig pension för en 27-åring med en sparperiod på 40 år, sa Erik Fransson.
Premiepensionen växer snabbt och när systemet mognar, det vill säga när alla fondsparare tar del av värdeutvecklingen över en 40-årig sparperiod, så kommer skillnaderna i utfall mellan individer att öka ytterligare. Inom statistiken uttrycks det som att svansarna blir större mellan de som får höga respektive låga utbetalningar.
Därför kommer det framöver också bli svårt att uppnå målet i lagstiftningen om att utbetalningarna från premiepensionen ska bli mer förutsägbara. Det kan kanske särskilde utredaren Mikael Westberg råda bot på.
Han har lett utredningen om nya utbetalningsmodeller för premiepensionen och ska komma med förslag om hur utbetalningarna kan bli mer stabila och förutsägbara. Han ska även föreslå om någon annan är bättre lämpad att förvalta Pensionsmyndighetens traditionella försäkring. Utredningens förslag ska presenteras i mitten av augusti.
/ Ola Hellblom