26 jun 2026 17:26

Sverige fortfarande godkänt för euron, men behöver två år i ERM för att gå med

Vartannat år publicerar EU-kommissionen och den europeiska centralbanken (ECB) så kallade konvergensrapporter för de EU-länder som ännu inte har anslutit sig till euroområdet. Det gäller för närvarande Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern. I dessa rapporter beskrivs om landet uppfyller de konvergenskriterier som gäller för att upptas i euroområdet.

Dessa fem länder är rättsligt förpliktade att införa euron om landet uppfyller konvergenskriterierna. Det har Sverige gjort ända sedan 1998 när den första konvergensrapporten kom. Det som gör att Sverige inte tvingas in i euron är att vi inte uppfyller ett av kraven som som innebär minst två års medlemskap i EU:s växelkursmekanism (ERM).

Sverige skulle kunna göra som Danmark har gjort. Danmark har förhandlat fram en undantagsklausul i Maastrichtfördraget, som ger landet rätt att stå utanför euroområdet. Istället har Danmark valt att sätta sig i eurons väntrum, som är ERM. I ERM kopplas den nationella valutan till euron och tillåts divergera med eurons växelkurs inom ett smalt band. För danska kronan handlar det om högst 1,25 procent. Det gör att varje gång ECB ändrar sin styrränta följer danska nationalbanken efter inom en halvtimme med motsvarande ändring. Så Danmark har övergett en självständig penningpolitik mot en stabil valuta.

Konvergenskriterierna handlar om prisstabilitet (högst 2,7 procent inflation), sunda offentliga finanser (högst 3 procent i årligt budgetunderskott och högst 60 procent i statsskuld), växelkursstabilitet och långsiktig räntestabilitet. Sverige och Tjeckien uppfyller alla dessa formella krav, men inte kravet om medlemskap i ERM i minst två år utan större problem. Sverige och Tjeckien skulle alltså kunna införa euron om man ansökte om medlemskap i ERM.

De tre övriga EU-länderna Polen, Rumänien och Ungern uppfyller inget av konvergenskriterierna. Sen är ju frågan om länderna vill införa euron. I Ungern vill 80 procent av befolkningen införa euron och i Rumänien är stödet för euron 65 procent. I Polen och Tjeckien är det bara 43 procent respektive 42 procent av befolkningen som vill ha euron jämfört med 51 procent i Sverige.

Euron är idag nationell valuta i 21 av de 27 medlemsländerna och används dagligen av 350 miljoner invånare. Det gör euron till den näst mest använda valutan i världen.

/ Ola Hellblom