Regeringen ger Pensionsmyndigheten i uppdrag att kartlägga tillgänglig statistik om ålderism och undersöka hur de samhällsekonomiska effekterna kan beräknas. Särskilt fokus ska läggas på äldres deltagande på arbetsmarknaden.
Bakgrunden är regeringens arbete inom Nationella rådet mot ålderism, som inrättades i maj. I en gemensam debattartikel i Dagens Industri i helgen pekar rådets ledamöter på svårigheterna för äldre som förlorat jobbet att komma tillbaka på arbetsmarknaden och efterlyser bland annat bättre kunskap om ålderismens samhällsekonomiska konsekvenser.
Problemet har också betydelse för pensionssystemet, där stigande medellivslängd och högre riktåldrar förutsätter att fler arbetar längre.
En tidigare beräkning från SPP, baserad på statistik från SCB, uppskattade att omkring 7 400 långtidsarbetslösa över 60 år riskerar att lämna arbetsmarknaden före riktåldern 2027.
Om samtliga i stället hade varit sysselsatta beräknades produktionen bli omkring 11,4 miljarder kronor högre. Staten beräknades samtidigt gå miste om cirka 240 miljoner kronor i skatteintäkter och pensionsavgifter.
Beräkningen publicerades redan i maj 2025 och bygger på antagandet att de 7 400 personerna annars skulle ha varit sysselsatta och producerat motsvarande genomsnittlig BNP per sysselsatt. Siffran ska därför inte läsas som en beräkning av den konstaterade kostnaden för ålderism. Det finns nämligen ingen standard för hur beräkningarna ska göras och det är därför som Pensionsmyndigheten får uppdraget att klura ut hur man bör räkna så att det inte blir ytterligare obekräftade siffror och beräkningar kastas ut utan urskillning, som i en vanlig valdebatt
SPP sparekonom Shoka Åhrman är en av ledamöterna i Nationella rådet mot ålderism och en av undertecknarna av DI-artikeln.
Pensionsmyndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 oktober 2026.