8 sep 2026 17:28

Långläsning med Bul Ekici: Hur känsliga är svenska hushåll för en börskorrigering?

Svenska hushåll har en stor del av sin förmögenhet exponerad mot aktiemarknaden, inte minst genom sitt sparande. Betyder det att ett kraftigt börsfall skulle slå särskilt hårt mot konsumtionen och svensk ekonomi? Frågan är mer komplex än så. I närtid är dessutom det makroekonomiska läget för hushållen bättre än för några år sedan.

-----

Hushållens förmögenhet har stigit snabbt under de senaste decennierna. En viktig förklaring är den kraftiga värdeökningen på finansiella tillgångar, som utgör merparten av hushållens samlade tillgångar. Sparandet i finansiella tillgångar utgör en viktig länk mellan hushållen och ekonomin genom att kapital kanaliseras till företag och investeringar.

Samtidigt understödjer den växande finansiella förmögenheten hushållens konsumtion. Det långsiktiga sparandet utgör också en viktig del av det svenska pensionssystemet, som framstår som relativt robust inför kommande demografiska utmaningar. Därför är det ingen tillfällighet att flera europeiska länder blickar mot Sverige när de reformerar sina pensionssystem för att möta demografiska utmaningar och stärka det långsiktiga sparandet.

Samtidigt varnar flera experter för ökade finansiella sårbarheter på grund av allt högre aktievärderingar och historiskt låga riskpremier. I sin årsrapport från juni i år pekar Bank for International Settlements på att de makroekonomiska konsekvenserna kan bli större i dag eftersom hushållens exponering mot aktiemarknaden ökat kraftigt.

Frågan är om det innebär att Sveriges ekonomi också är mer känslig för dylika störningar, eftersom svenska hushåll placerar sig högt i internationella jämförelser av aktieexponering?

Sambandet mellan aktiemarknaden, hushållens förmögenhet och konsumtionen är dock komplext. Visserligen kan värdestegringar på hushållens förmögenhet, exempelvis i form av bostäder eller finansiella tillgångar, leda till ökad konsumtion. Men högre tillgångsvärden kan också påverka möjligheten att låna genom att använda tillgångarna som säkerhet för investeringar eller konsumtion.

Samtidigt visar forskning att förmögenhetseffekten varierar betydligt mellan olika hushåll. I en studie från den amerikanska centralbanken konstateras att hushållens benägenhet att konsumera ur förmögenheten har minskat över tiden. En viktig förklaring är att de finansiella tillgångarna blivit allt mer koncentrerade till hushåll med höga inkomster och stora förmögenheter. Dessa hushåll tenderar att använda en mindre del av förmögenhetsökningar till löpande konsumtion.

Även i Sverige finns stora skillnader mellan olika hushåll. I rapporten Hushållens sparande i Sverige (2025) visar Finansinspektionen att de fem procent rikaste hushållen äger ungefär hälften av alla finansiella tillgångar. Samtidigt har en stor del av hushållen mycket begränsade finansiella tillgångar.

Det finns också skäl att anta att förmögenhetseffekten inte är symmetrisk. En börsuppgång behöver inte påverka konsumtionen i samma utsträckning som ett börsfall. Erfarenheterna från finanskrisen 2008 och pandemin visar att börsfall som sammanfaller med störningar i kreditmarknaden eller den reala ekonomin tenderar att få större och mer långvariga effekter på konsumtionen, trots kraftiga räntesänkningar. I sådana lägen kan dessutom försämrad framtidstro och ökad osäkerhet förstärka nedgången i konsumtionen.

En annan faktor är hushållens geografiska exponering. Enligt Riksbankens sammanställning är omkring 60 procent av hushållens aktie- och fondinnehav noterade i svenska kronor. För de utländska tillgångarna fungerar kronan ofta som en stötdämpare. Under perioder av global finansiell oro tenderar kronan att försvagas, vilket dämpar värdefallet mätt i kronor.

Samtidigt behöver man väga in om hushållens exponering mot aktiemarknaden är direkt eller indirekt. En artikel i Financial Times lyfte under sommaren fram Sverige som ett av de länder där hushållen har hög exponering mot aktiemarknaden när även pensionssparandet inkluderas. SCB delar upp hushållens finansiella tillgångar mellan banksparande, aktier, fonder och pensionssparande. Vid utgången av 2025 uppskattas det direkta aktieägandet till ungefär 18 procent av hushållens finansiella tillgångar, medan innehav i tjänstepensioner och premiepensioner uppgick till drygt 30 procent.

Även om pensionsstatistiken inte ger någon exakt information om de underliggande tillgångarnas sammansättning talar mycket för att en betydande del av pensionskapitalet är placerat på aktiemarknaden. Det innebär att en stor del av hushållens aktieexponering är indirekt och långsiktig.

Det skiljer Sverige från många andra länder och gör internationella jämförelser svåra. Förändringar i pensionsförmögenheten behöver inte påverka konsumtionen i samma utsträckning, eftersom en stor del av kapitalet inte blir tillgängligt förrän långt senare. Ett fall i de direktägda tillgångarna kan däremot få snabbare genomslag. Forskning visar dessutom att hushållen reagerar betydligt starkare på förändringar i inkomster som aktieutdelningar, än på orealiserade värdeförändringar.

Demografi spelar också roll. Samma börsfall får sannolikt olika konsekvenser för en 45-åring och en 68-åring. För den som närmar sig pensionen påverkar finansmarknadernas utveckling i högre grad de framtida konsumtionsmöjligheterna. I takt med att andelen äldre ökar kan sambandet mellan pensionsförmögenhet, aktiemarknad och konsumtion därför bli allt viktigare.

Frågan får dessutom ökad betydelse när fler europeiska länder vill stärka inslaget av fonderade pensioner. Om fler länder går i samma riktning kommer hushållens indirekta exponering mot kapitalmarknaderna att öka, vilket gör skillnaden mellan marknadsexponering och faktisk konsumtionskänslighet allt viktigare.

Slutligen bör en diskussion om hushållens känslighet för aktiemarknader innefatta hela balansräkningen. Utöver aktier innefattar tillgångarna även banktillgodohavanden och bostäder, samtidigt som skuldsidan domineras av bostadslån. Påfrestningen på hushållens ekonomi blir större om en börskorrigering sammanfaller med fallande bostadspriser, höga räntekostnader eller en försvagning av arbetsmarknaden.

Sammantaget är frågan mer komplex än vad enkla jämförelser antyder. En hög aktieexponering innebär inte i sig att svenska hushåll är mer känsliga för börsfall eller att konsumtionseffekten blir större än i länder med lägre aktieexponering. Internationella studier visar också att konsumtionens respons på likartade börsfall varierar betydligt mellan länder.

Faktorer som hur förmögenheten är fördelad, hur pensionssystemet är utformat, graden av indirekt ägande, befolkningens åldersstruktur och under vilka ekonomiska förhållanden en korrigering inträffar kan därför bli avgörande för hur stor konsumtionseffekten blir.

I närtid är förutsättningarna samtidigt gynnsammare än under 2022–2023, då hög inflation, kraftiga räntehöjningar och fallande tillgångspriser sammanföll. Hushållens skuldkvot har sjunkit, realinkomsterna har återhämtats och finanspolitiska åtgärder stärker hushållens ekonomi. Det lägre inflationstrycket minskar dessutom risken för att ett eventuellt börsfall sammanfaller med en ny kraftig räntechock. Ett eventuellt börsfall i närtid skulle därmed inträffa i ett betydligt mindre ogynnsamt makroekonomiskt läge än för några år sedan.

/ Bul Ekici, oberoende ekonom

Tidigare verksam vid Riksbanken i 19 år. Har även haft roller vid bland annat Tredje AP-fonden, Länsförsäkringar, HSBC och Skandiabanken.