Svenskt Näringsliv, SvN, säger blankt nej till AP-fondsutredningens förslag om den framtida organisationen av AP-fonderna. I sitt remissvar skriver organisationen att Svenskt Näringsliv menar att utredningens förslag inte förbättrar förutsättningarna för att uppnå uppsatta mål och att det därför inte ska genomföras.
Enligt SvN har inte utredningen visat att inrättandet av en Pensionsreservstyrelse och ett minskat antal fonder ger en långsiktig effektivisering av buffertkapitalet än den nuvarande ordningen. SvN menar i stället att det nuvarande systemet bör behållas.
Man sågar också det tilläggsförslag utredningen lämnade som går ut på att fonderna slås ihop till en stor fond. Förslaget visar enligt organisationen bara att man inte beaktat de politiska förutsättningarna för ledning och styrning av buffertfonderna.
Svenskt Näringsliv gick med på att det nuvarande systemet inrättades mot bakgrund av hur uppdraget uttrycktes i lagstiftningen. Eftersom det alternativa förslaget avviker från tanken i lagstiftningen och dess förarbeten avvisar man med bestämdhet det förslaget som man menar bygger på ett teknokratiskt synsätt utan förankring i den politiska verkligheten.
Den främsta orsaken till att man har en så kritisk hållning till förslagen är en oro för att fonderna ska kunna politiseras. I en historisk exposé nämner man debatten om löntagarfonderna och man skriver att styrningen av AP-fonderna är strategiskt avgörande frågor för näringslivet. De menar att det är av yttersta vikt att man inte låter politiska intressen få för stort inflyttande över AP-fondernas verksamhet. Något man är orolig för skulle kunna hända om utredningens förslag förverkligas.
Däremot håller man med utredningen om att Sjätte AP-fonden bör avvecklas. Man föreslår också, i linje med utredningens förslag, att arbetsmarknadens parter fortsättningsvis inte ska få nominera två ledamöter till vardera styrelse i Första till Fjärde AP-fonderna.