23 jun 2015 12:09

Pensionsmyndigheten kräver tjänstepension för inhyrd personal

Pensionsmyndigheten kommer nu att börja ställa krav på tjänstepension vid upphandling av konsulter. Anledningen är att anställda utan tjänstepension annars riskerar att få för låg framtida pension.

- Jag är glad över att kunna konstatera att våra jurister nu bedömt att det är möjligt för oss att kräva tjänstepension för konsulter och inhyrd personal som jobbar hos oss, säger Sten Eriksson, kommunikationschef på Pensionsmyndigheten, till Pensionsnyheterna.

Pensionsmyndigheten har 1 100 medarbetare och upphandlar varor och tjänster varje år för omkring 400 miljoner kronor och bemanningskonsulter för cirka 22 miljoner kronor.

Myndigheten kräver nu att företag som vill vara med i upphandlingar om tjänster till myndigheten måste förbinda sig att erbjuda tjänstepension som lägst uppgår till 2,5 procent av lönen för att komma i fråga i upphandlingar.

Han berättar att det har uppstått situationer när inhyrd personal i kundservice enligt instruktionen berättat för kunderna om nödvändigheten av och nyttan med tjänstepension – trots att de själva saknat tjänstepension.

- I det fallet lyckades vi faktiskt få bemanningsföretaget att erbjuda de anställda tjänstepension. Det blir ju en lite underlig ordning om konsulter som jobbar här inte har tjänstepension när de anställda har det, säger Sten Eriksson.

Premien, 2,5 procent av lönen, är betydligt lägre än vad som gäller i kollektivavtalen där de stora avtalen ger 4,5 - 6 procent av lönen under taket på 7,5 inkomstbasbelopp.

- Vi har tittat på den nivå som Kammarkollegiet valt i en tidigare gjord upphandling där man ställde krav på tjänstepension och då på nivån 2,5 procent. Därmed inte sagt att vi i en kommande upphandling inte väljer att sätta en annan och högre siffra när det gäller nivån på avsättning till tjänstepension, säger Anna Drougge, inköpschef på Pensionsmyndigheten, till Pensionsnyheterna.

Myndigheter har inte möjlighet att ställa krav på kollektivavtal vid upphandlingar. Frågan har belysts i ett arbete från den juridiska institutionen vid Göteborgs Universitet 2014, där Mariette Wallin i sitt examensarbete skriver följande:

”I dagsläget saknas det möjlighet för upphandlande myndigheter att ställa krav på kollektivavtal (kollektivavtalsingående och bundenhet), mot bakgrund av den negativa föreningsrätten, avtalsfriheten och de EU-rättsliga principerna.”

”Att säkra goda arbets- och anställningsvillkor för arbetstagare i offentliga kontrakt får anses möjligt med hjälp av andra mindre ingripande åtgärder, men att få tillgång till ett etablerat kontroll- och efterlevnadssystem får anses svårt (om ens möjligt) genom andra krav.”