NYHETSARKIVET
17 maj 2022 13:44
Besk kritik från Finanspolitiska rådet om garantitillägget
Igår lade myndigheten Finanspolitiska rådet fram sin årliga granskningsrapport, som handlar om hur regeringens sätt att sköta finanspolitiken.

Inledningsvis konstaterar man att det var motiverat att höja utgiftstaken kraftigt under pandemiåren 2000-2022 på grund av pandemin men ifrågasätter varför man inte planerar för att återgå till tidigare fastlagda nivåer, för år 2023 där marginalen är nu negativ.

Regeringen uppger att det beror på att det råder osäkerhet om taket kan behöva att överskridas igen, men Finanspolitiska rådet menar att man snarare bör vara försiktig med utgifterna om och när det råder osäkerhet och skriver:

"Rådet anser att det osäkra läget snarare är ett skäl till försiktighet med nya offentliga utgifter. Regeringen borde ha diskuterat omfattning och inriktning på utgiftsminskningar i vårpropositionen."

Rådet anser vidare att respekten för det finanspolitiska ramverket minskat och ondgör sig över garantitillägget som stoppas in i vårpropositionen snarare än i budgetpropositionen och skriver:

"Förslag med varaktiga budgeteffekter bör normalt lämnas i budgetpropositionen. Ökade försvarsanslag är i nuläget ett rimligt undantag från denna huvudregel. Så är dock inte fallet med garantitillägget, som borde ha lagts fram i en budgetproposition. Mer generellt bör ändringsbudgetar, extra ändringsbudgetar och utskottsinitiativ användas sparsamt; den återhållsamhet som framgår av riktlinjerna för budgetprocessen ska respekteras."

Och det är ordentliga pekpinnar som rådet delar ut till regeringen:

"Sammantaget avviker finanspolitiken på flera sätt ifrån ramverket; överskottsmålet nås inte, de takbegränsade utgifterna saknar budgeteringsmarginal och riktlinjerna för budgetprocessen följs inte. Rådet är kritiskt till denna utveckling. Respekten för ramverket har minskat."

Rådet påpekar vidare att flera av de beslutade ändringarna när det gäller äldres sysselsättning och ändringar i sjukförsäkringen kan ha osäkra arbetsmarknadseffekter och rekommenderar regeringen att noga följa upp dessa och skriver:

"På senare tid har reformer beslutats och aviserats som kan komma att påverka sysselsättningen bland äldre framöver. En riktålder inom pensionssystemet väntas öka sysselsättningen men det är osäkert hur stort genomslaget blir. Samtidigt har flera förändringar vidtagits inom sjukförsäkringen som minskar sysselsättningen, i synnerhet bland äldre. Hur reformerna sammantaget påverkar sysselsättningen kan få stora konsekvenser för de offentliga finanserna. Reformerna bör därför regelbundet följas upp och kompletteras med en politik på andra områden som främjar ett långt arbetsliv."

Och att låna till reformer anser Finanspolitiska rådet att regeringen ska låta bli. Om man vill höja utgifterna får man höja skatterna eller spara in på annat, menar rådet och exemplifierar med höjda garantipensionerna, vården eller polisen.

Att rådet så tydligt nämner garantitillägget som en avvikelse ska inte bara ses mot bakgrund att den inte kommit till på rätt sätt i budgetprocessen.

I den rapport som publicerades av Finanspolitiska rådet för ett par veckor sedan framgick det tydligt att man inte ansåg att det fanns skäl att göra några akuta åtgärder åt pensionärernas inkomster.

Detta eftersom pensionärernas inkomster utvecklats väl i samtliga grupper med reala inkomstökningar, även om höginkomsttagare dragit det längsta strået och haft den bästa utvecklingen.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907